Världens Wordfajt, veckans värdiga vinnare verkligen vass!

Om ni minns så anmälde jag mig till en turnering i Wordfeud i scrabbleförbundets regi.
Jag vill här rikta ett stort tack till arrangören för hans engagemang i detta!
Det har varit en jätterolig vecka och när jag vaknade imorse så saknade jag morgonmejlet med rapport om dagens motståndare. För igår avslutades tävlingen och en vinnare har korats. Fram till dag sju hade vi en ensam obesegrad mycket duktig ung man på förstaplatsen. Men så förlorade han sin sista och åttonde match och den absolut bästaste tjejen gick om som segrare. Grattis Inger!

Min egen insats är jag ganska nöjd med då jag åtminstone placerades bland de 30 översta av 107 tävlande. Vann 5 matcher och förlorade 3, även om förlustmatcherna faktiskt också var rafflande jämna. Jag lyckades inte få ut så många rullningar men i alla fall dessa tre: HÖFTLED, DRES(S)ERA, och i sista matchen UTARBE(T)A.

Ser fram emot nästa tävling... till dess ska jag vässa till mig ännu mer.

Fick förvånande fräcka frågor.. fast första frågan förstås fulast!

Igår blev jag paff.
Två gånger av samma skäl fast på olika sätt. Kryptiskt?
Ibland kan en människa tala innan tanken hunnit filtrerats, eller också är det någon som är oerhört sanningsenlig?
Vad vet jag, bedöm ni..

Första frågan,
inträffar medan jag står och pratar i telefonen. Jag står vänd lite i sidled och kvinnan snett framför mej utbrister glatt:
"Är du med baarn?"
"öööh näe, inte vad jag vet. Jag har bara ätit lite för mycket kanske?"

Tack för den, jag som precis den morgonen sneglade på vågen och kände att jag faktiskt hade blivit lite plattare och vikten något lägre än i julas. Så länge varade den glädjen, bara att fortsätta kämpa med andra ord.

Fråga nummer två,
blev jag trots allt betydligt gladare över. Den inträffar när jag ska kliva på bussen. Det var visserligen ganska mörkt då men det behöver vi inte låtsas om. Jag visar upp mitt busskort och talar om vart jag vill åka. Busschaufförskan tittar upp lite snabbt och undrar:
"Är du ungdom?"
"Yes!!!"
hann jag svara men tyvärr tittade damen ner ganska snabbt och hade redan konstaterat att jag inte var det.. Men som jag sken i hela ansiktet i gången där jag gick fram till mitt säte och satte mej. Det fick den första fräcka frågan att blekna. Som tur var hade jag betalat rätt pris för strax därpå dök kontrollanter upp på min buss.

Dagens sanning är alltså att jag är en ung brutta som blivit med barn igen..
Trevlig helg!

Brorsans bedårande busunge beskådar ballongerna, bajslukten besvärade bullfikat.

I helgen firade vi min storebrors födelsedag något i efterhand.

Några kringelikrokar i bilen lite längre ut på landet och sedan var vi framme. Som tur var spydde inte hunden, och ingen annan heller för den delen. Det bjöds på tårtkalas och fantastiskt god middag. Umgänge och skratt. Paketöppning, och jag kan lova att jag hade lurat honom rätt bra på innehållet i paketet. Han fick potatisar, de är tunga och rumlar runt roligt när man nyfiket skakar på paketet. Fast det var inte bara det i förstås. Jag är inte lika elak som han var mot mig när jag  var liten. Stackars lilla mig som fylllde år och fick ett fint litet paket i smyckesstorlek. Öppnade försiktigt det lilla paketet och lyfte på locket.. omsorgsfullt inpackat med ett fint lager bomull och därunder fann jag en fin liten morotsskiva.

Lillkillen i huset hade precis vaknat när vi dök upp på eftermiddagen, var pigg och glad över alla besökare. Han snackar gulligt och alla charmas förstås av hans framtåg. Den lilla munnen formas så sött när han utbrister "wooooooooow".

En liten spexare är han den där lille. Sån tur att faster (jag) hade med en massa ballonger i ett knippe dagen till ära. Då fick jag möjlighet att hålla den lille killen lite extra. Pilla lite i hans små lockar i nacken och lukta lite på honom, fast de luktar inte alltid gott...

Det är en bra påminnelse när man blir så där bäbissjuk.

Söt saga, skänkte snällt smurfen som sexåringen sent ska släppa

Julen är över för den här gången och julgransplundringen redan överstökad. Men riktigt alla spår efter julen har vi inte hunnit röja undan och i ett hörn ligger min smurftomte omkullvält. En nyfiken hund har väl nosat för nära kan jag tro. Jag lyfter upp den rara tomten, dammar av honom lite och minnena från dagen då jag fick den kommer till mig lika klara som om det var igår. En underbar historia som lever kvar.. hör här:

Det var strax före jul och jag var som liten flicka med mina föräldrar på stan i julvimlet. Julgirlangerna och stadens belysning lyste upp vintermörkret. På torget utanför Åhlénshuset var det full rörelse med någon sorts marknad. En och annan karusell, godisstånd och lotterihjul. Massa ben överallt som stressade runt och det var tur man hade mamma att hålla i ena vanten. Att komma bort vore en fruktansvärd upplevelse som jag ville undvika. Helst ville jag åka hem, det var jobbigt att följa med hit och dit. Trött och grinig och jag var säkert en jättejobbig stretande snorunge.

Så helt plötsligt böjer sig en lång okänd man med ett stort leende ner över mig och frågar om jag vill ha den söta stora smurftomten han håller i famnen. Jag kan inte tro mina ögon. Skulle jag få den...av honom? Jag kände honom inte och jag visste inte om jag vågade tacka ja. Självklart ville jag ha den. Han hade precis vunnit den och ville inte släpa runt på den på stan och bedyrade samtidigt att han faktiskt inte hade någon annan att ge den till. Lite sorgligt det också men jag kastade en frågande blick upp på mamma och fick lov att ta emot den. Fantastiskt. Det var stort!

Sedan dess har tomtesmurfen alltid haft sin givna plats under granen och känslan av den oerhörda glädjen jag upplevde då kan jag hitta tillbaka till så här många år senare...

Trettonde, tur till turneringen?

Idag är det fredagen den trettonde men jag tror inte på otursdagar.
Min bror fyller dessutom år idag! Grattis älskade storebror!

Ända sedan jag var en liten töntig flicka har jag gillat att spela spel av olika varianter och då särskilt innehållande bokstäver och ord. Minnen från semestrar med familjen regniga somrar i en sommarstuga någonstans i Sverige. Sitta och kura vid brasan runt ett bord med en kortlek, yatzy eller allra helst över ett parti alfapet.

Senare när världen moderniserades och datorerna började komma in i var mans hem och så även i mitt, hittade jag scrabble på nätet. Hur många minuter jag ägnat på betapet vågar jag inte ens tänka på. Blev bekant med begrepp som hakningar, rullningar och tfgm. Kastade om bokstäver i huvudet i sömnen. Min första tävling irl vann jag. Nästa turnering jag tog mej för att delta i lyckades jag storstilat kamma hem sistaplaceringen. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Ytterst kort men rolig karriär.

Så blev telefonerna smartare och smartare och scrabble fick en mobil lillebror. Jag sneglade på alla som hade smartare mobiler än jag och alla som upptäckt detta "nya" spel. Plötsligt spelar alla Wordfeud och stackars jag äger inget att möta dessa spelare med. Tills jag kom på den geniala idén att jag faktiskt kan lägga beslag på dotterns iPod!! Bara så länge jag är uppkopplad hemmavid visserligen.. vilket nog är tur för annars skulle jag inte få något annat gjort i livet. Jag skulle lätt bli wordfeudberoende.

Så kunde jag förstås inte heller motstå turneringen i scrabbleförbundets regi.
Julgransplundringen som startade idag pågår med åtta matcher åtta dagar framåt. Med nöd och näppe överlevde jag min första dagsetapp. Vinst med hela två (!) poäng trots en rullning (HÖFTLED). Hej och hå hur ska det gå... Tur i oturen.

Torterande träning tillika tappert tempo tenderar trötta tjurskallig tjockis

Jag är en envis själ.

och det tror jag att jag kan tacka (anklaga) mitt ungerska påbrå för. Jag kan vara fruktansvärt lat också om jag vill det men när jag väl bestämt mej för något ger jag inte upp så lätt. Jag kan yttra att jag ger mej men det är oftast bara tomma ord i vrede. Har jag bestämt mej för att slappa och ligga i soffan och äta chips en hel helg så gör jag det. Men det är också av samma anledning jag kan köra hur långt som helst när jag väl gett mej den på att komma igång och träna. Benen går som en symaskinsnål och har man bra musik att ösa till så går det som en dans. En fruktansvärt svettig dans utan partner.. men ändå. Med sköna låtar från Spotify i stereon så håller man ångan uppe. Senaste idolvinnaren Amanda Fondell är faktiskt inte dum att träna till. Full fart och energi! Beach 2012 inom räckhåll. Tron segrar och hoppet är det sista som överger en..

Hedrar herr Hellbergs härligt humoristiska historia, handlingen häpnadsväckande hållbar

Jag och alla mina kollegor fick varsin väldigt trevlig julklapp till jul av vår företagsledning. Vissa öppnade det direkt på kontoret men jag hoppades att de inte skulle tala för högt om vad det var och lade det istället fint under granen hemma att invänta julaftons morgon. Först då fick jag lov att öppna, och presentkortet på bokhandeln gladde mej mycket! Jag har som bekant äntligen öppnat ögonen för läsning igen och unnar mej stunder i lugn och ro med goda böckers sällskap.

När vi så ändå hade ärenden till staden inför nyårshelgen passade jag på att slinka in i butiken med massa böcker och för mitt presentkort köpa den där senaste Wall-deckaren av Björn Hellberg som jag sneglat på ett tag. Jag har beundrat Helleberg i "På spåret" för sin underbara framtoning och dolda charm, men faktiskt tyvärr aldrig kommit till skott att läsa något endaste av hans verk. Förrän nu..och han gjorde mej inte ett dugg besviken. Kan nog till och med bli tal om att börja beta av hela hans samling.

Sankte Per är ganska lättläst upplagd med korta kapitel och jag slukar den på ett par eftermiddagar, när mannen jobbar och båda barnen är hos vänner. Med hundens haka vilandes på min ena axel (han ligger bakom mej uppe på soffans ryggstöd) och i ljuset av de sista dagarnas julgransbelysning.

Hellberg kan konsten att behärska svenskan och precis som jag uppfattat hans personlighet så dyker hans sinne för skämt upp på samma sätt i boken, underfundigt och med glimt. Hänger man inte med har man inte fattat att han flikat in ett stänk humor. Skön blandning däremellan av spännande mordutredning snyggt sammanflätad till en riktig tvättäkta deckarhistoria!

Köp den jag har en själv.

Se så slaskigt, synd snön smälter

Så här års har jag ingen vidare lust att ta cykeln till jobbet. Antingen är det för kallt om öronen eller så är det för isigt på cykelvägarna och svårt att ta sig fram. Jag går hellre en skön promenad på tjugo minuter upp till närmsta stadsbuss eftersom länsbussen strax nere vid gatan inte går förbi särskilt ofta.

Den där promenaden går genom några kvarter i villaområdet och sedan vidare upp genom skogen. För bara några dagar sedan var skogen vit av snö och flingorna dalade och landade på min mössa. Mysigt och ombonat. Harmoniskt i skogen på väg upp till bussen. Men nu smälter allt bort igen och jag slaskar och traskar i smetig snömodd. Blött och rått och inte alls lika mysigt.... Vill ha snön tillbaka. Så lite jag begär...

Noterar nysnön nyårsdagens nederbörd, nonchalerar nyårslöften

Godnatt 2011.
Efter att gästerna gått i natt satte vi oss och spelade kul kortspel runt köksbordet långt in på nyårsnatten innan vi gav upp festligheten. "Bubblan" är riktigt kul när man är lite trött. Och för den som inte vet hur man spelar så ska man ha fyra kort var, ta emot ett femte från spelaren innan och sedan skicka vidare ett kort man inte vill ha kvar till näste man. Osv ända tills man har fyra av samma siffra. Då ska man göra tjocka kinder och alla andra som upptäcker att någon ser ut som en bubbla i ansiktet ska göra detsamma. Den som sist uppfattar vad som hänt har förlorat omgången. Varning för fniss...

Godmorgon 2012.
Det låter som science fiction. I en handvändning blev världen dessutom både flera grader kallare och vitare till utseendet. Snön yr utanför och dagen är seg. Men en promenad i vintrig natur med hunden blir dagens måste. Han blir helt vild och valpig i snön och lyder inte till någonting. Jagar snöflingorna och får fullständig spatt. Vi såg ut alla ut som snögubbar efter den upplevelsen.

Till lunch idag tvingades vi äta äckliga överblivna matrester från gårdagens nyårsmeny. Usch va hemskt vi har det och tårtan som blev över behövde vi dessutom trycka i oss till efterrätt.
Slöardag hela dagen, småslummer och tvslappande. Skön start på ett nytt år.
...och något nyårslöfte orkar jag inte yttra. Jag lovar att inte avlägga ett sådant.