Harmonisk Himmelsfärdshelg, hittar Hästhagens Herrgård - hon håvar högfärdigt hole-in-one

Det är torsdag och jag vaknar 06.20 av frenetiskt fågelkvitter. Jag tänkte först kliva upp för dagen så dags men kröp ner under täcket igen och somnade tydligen om. Vilket visserligen inte är någon som helst fara eftersom jag är ledig, men jag tycker inte om att sova för länge. Jag blir yr i knoppen och halva dagen är förstörd. Fast den här dagen blir inte förstörd trots allt..

Jag inleder med min heliga frukoststund utomhus faktiskt. Det är mulet men ändå ganska ljummet. Bordet är alldeles blött från nattens vräkregn. Tjejen är inte hemma, hon verkar bo i en kappsäck just nu. Hon åkte direkt efter skolan igår till en tjejkompis på stan, sov över där och åkte sedan vidare till nästa kompis. Först ikväll kommer hon hem en sväng, äter lite, duschar och packar om. Imorgon tar hon tåget till kärleken.

Förmiddagens hundpromenad blir i området runt Hästhagen, längs ån och upp till parken kring Karlslunds herrgård. Vacker vårlik natur att vandra runt i. Sist jag var där måste ha varit förra sommaren när Fröken Julie sattes upp som utomhusteater med det gamla orangeriet som sceneri. Det var en fantastisk kväll för övrigt som jag inte tror att jag nämnt något om men som jag fortfarande minns med magisk känsla.

Grabben följde med ut idag, kanske mest för att det vankades glass där men också för att vi pratat om att spela minigolf. Banorna var illa åtgångna så vi övergav Hästhagen och åkte vidare. Väl framme kom regnet men det hindrade oss inte utan fick istället en fribiljett till en runda till vid ett annat tillfälle av den snälla golfbaneföreståndaren. Det var länge sedan jag spelade och kände mig lite ringrostig men lyckades i alla fall vid en av banorna sätta bollen direkt på första slaget rätt i håven. Roligt var det, även om jag tragglade desto mer på några av de andra banorna. Måste dit snart igen och det finns det ju all anledning till eftersom vi har en gratisrunda innestående, då förhoppningsvis med något bättre väder.

Ikväll är det fullständigt skyfall som gäller utomhus. Vill bara säga att det går att grilla ändå..

Vädret verkar varva vackert, våren vattnar vitsipporna

Jag känner mig lite hånad.
Det är väl inte hela världen men jag blir lite tjurig, eftersom jag stått inne och jobbat i två hela helt fantastiskt strålande vårdagar med sommarvärme. I princip varje år är det så här otroligt sommarfint första veckan i maj och varje år har jag sagt mig att nästa år ska jag minsann ta semester så här års. Det glömmer jag givetvis varje gång. Det här året var det tur eftersom värmen inte riktigt hade hunnit fram.

Den här veckan innehåller en liten minihelg mitt i och jag ska absolut inte klaga över den ledigheten.. men.. solen strålar hela morgonen ända fram tills arbetsdagen är slut. Lagom till stängning mulnar det på, regnet lurar längre bort på himlen och molnen är på väg in. Hela dagen imorgon sägs det regna och åska. På fredag när jag jobbar igen blir det självklart fint med sol och plus 22 grader för att sedan börja regna igen till helgen. Tack! Jag är inte mulen för det nej då..

En oplanerad picknick efter jobbet var mycket mysigt, och vi klarade oss faktiskt precis från regnet. En skön promenad i rofylld miljö runt Riseberga klosterruin, till amfiteatern där jag naturligtvis klev upp på scenen och bakom kulisserna bara för att få den där skådespelarkänslan igen. Sedan avslutade vi med picknick vid ruinerna. Fruktfrossa med jordgubbar och ananas, mörk choklad och lite vin till det smakade riktigt gott. Bokskogen med täcket av vitsippor känns helt tidlös och man kan nästan känna atmosfären av nunnorna i området från tid som flytt.
Märkligt.

Bästa bloggare! Betyg - bra babblat, bedårande berättat.

Jag måste vara inne i en period där mitt pladdrande inte verkar sina. Allt jag ser, små ögonblick av livsglimtar och allt jag gör, mer eller mindre knäppa inslag ger mig inspiration till att få skriva ihop ett inlägg. Jag har lagt märke till och faktiskt kommit på mig själv flera gånger att jag tänker i bloggform i princip allt nuförtiden.
Vardagsdravel som blir till bilder som omvandlas till meningar med någon form av mening, ungefär så här..

"Jag hoppar med lätta steg av bussen i solskenet. Pigg av våren. Framför mig och före mig hoppar ett par små Thailändskor i låga ballerinaskor också av desto lättare och ändå snabbare. De är båda bra mycket kortare än jag, uppskattningsvis knappt en och en halv meter över havet,  och jag känner mig riktigt lång och reslig där jag går bakom dem över gatan den här tysta morgonen i staden. Just den här dagen har jag till och med hittat mina klackskor som gör mig längre än vanligt.."

och så fortsätter dagen.. med massor med intryck att uttrycka..ända tills jag blir så trött i ögonen att jag istället somnar i soffan framför "50 first dates" med Drew Barrymore och Adam Sandler. Jag somnar inte i soffan tillsammans med dem, de är med i filmen förstås. Filmen som visserligen är jättesöt men som jag redan sett alltför många gånger. Med den längsta reklamen på sexan hinner man i alla fall glömma bort filmen man tittat på..

Resenärens retsamma rabattkort, radikalt rabalder - rannsakar raseriutbrott

Jag har inte börjat cykla än, fast jag borde. Våren är här, cykelbanorna åkbara och fettet behöver motioneras. Ändå står jag fortfarande och väntar på bussen. Idag strålar solen från blå himmel. Träd och buskar börjar få det där vackra ljusgröna skimret. Den svala vinden har lugnat sig och det är riktigt skönt. Jag brukar oftast ha musik i öronen för att fly verkligheten, men inte idag. Idag vill jag vara närvarande och faktiskt höra fåglarna och vårens alla andra ljud runt omkring mig. Till och med bilarna som svischar förbi utan vinterdäck känns som ett mysigt ljud att lyssna på den här morgonen.

Så kommer bussen. Jag kliver på för att ansluta mig till de andra halvsovande resenärerna som de allra flesta har åkt ända från Hjortkvarn. Då piper mitt busskort så där retligt som betyder att det inte fungerar. Det betyder inte att det är slut med pengar på kortet för jag laddade det på väg till jobbet i lördags. Det betyder bara att det blivit avmagnetiserat ...igen.

Busschaufförskan ifrågasätter hur jag förvarar mitt busskort och behärskat men med underliggande irritation förklarar jag att jag efter åtskilliga avmagnetiseringar lärt mig att vidta åtgärder och att jag noggrant lägger det separat från allting annat. Hon sneglar på min svarta skinnväska och yttrar snorkigt
"Men du har ju magnetlås på det där andra facket på väskan..."
"Öh ja, skulle det vara orsaken? Kortet ligger i en plastficka seperat i en annan del av väskan. Andra kort förvaras på liknande sätt i andra små sidofack, varför blir då inte de också avmagnetiserade?" kontrar jag. Hon kan inte komma med någon förklaring och låter mig åka med gratis.

Så får jag ännu en gång snällt ta mig upp till Länstrafikens kontor för att byta ut mitt kort och jag överväger att tipsa dem om skriva ut på hemsidan att rabattkort inte kan införskaffas om du äger en väska med magnetlås på, alternativt uppmana om att shoppa ny väska samtidigt. Men jag är snäll mot tjejen i receptionen. Det är ju trots allt inte hennes fel. Men busschaufförskan tyckte att det var mitt fel.
Måste bero på min parfym, Magnetism by Escada..

Tur att det finns charmiga chaufförer också. Min favorit kör ofta kvällsturen på 727:an. Den kvinnan ser alla som kliver på, välkomnar oss hjärtligt in och säjer "Nu åker vi hem..!"

Mamman mocklar mestadels med mobilen

Mockla är inte ens ett ord enligt SAOL. Det är väl ett slangord jag råkat snappa upp antar jag och det används emot mig. Det verkar i alla fall ha någon betydelse i stil med "hålla på med" eller  "trixa med". Så sägs det mig och vad vet jag om det används av andra i samma sammanhang eller om det är egetpåhittat. Tror jag ska höra mig för med språkvetaren Fredrik Lindström. Han verkar ha koll på det här med dialekter. Han är dessutom från samma stad som tjejens kärlek och då kan vi ju passa på att reda ut huruvida man bör säga beige (bäääsch) som vi eller beige (beeesch) som han. Tänker inte bråka med honom om det för den livemusik han bjuder på när han spelar och sjunger för tjejen är riktigt trevligt att lyssna på. Dessutom kan han låta som en tupp.

Jag trotsar blåsten och sitter ute på altanen i linne och mysebyxor upprullade till knäna. Hottie indeed.. Musiken hörs ända ut till mig och jag behöver således inte spela sönder mina spotifylistor idag.
Fast jag erkänner väl för att återgå till rubriken att jag håller på och mixtrar med min iphone lite väl mycket och kanske borde se det som ett smärre beroende. Men det är ju så roligt med alla ordspel och med instagram.. Skäms på mig!

Ikväll ser det ut att bli en fin vårkväll med solnedgång och grillspett. Jag tror jag ska kunna lämna mobilen därhän en liten stund då..

Vem är bäst på Wordpox..? Huh!?

Hockeyfansen hejar högljutt hela halvleken

Jaha, och där blev grabben sjuk också. Trevlig helg!

Jag jobbade den här lördagen och kom hem till en grå liten pojke. Han såg verkligen ynklig ut och jag förstod att han inte mådde bra. Strax därefter fick han bråttom.. hm..
Den goda lördagsmaten med ost- och salamifylld lövbiff, klyftpotatis, tsatsiki en fräsch sallad och ett glas rött tappade lite sin njutning. Och grabben han fick förstås inte äta någonting, stackarn. Det bästa han vet är att festa på godis, ostbågar, läsk och annat snaskigt på helgerna. Dålig tajming.

Ikväll sitter vi alla i soffan och kollar på hockeyn, alla utom grabben som är förvisad som en pestsmittad till en solsäng med filt på sig vid sidan av. Tjejen och hennes kärlek åkte och handlade massvis med godis så de klarar sig hela matchen. Jag är väl inte superengagerad men hejar på figurerna som ser ut som Kalles kaviar. De svartvita snubbarna verkar bråkigast.

Jag tyckte också att det lät som att Jimmy Åkesson var med och spelade i svenska laget, men det var nog fel efternamn. I tjeckiska laget var Smeagol med och lirade men jag hörde säkert fel igen. Jag hör lite dåligt för de andra skriker så dant här inne. Jag skriker också men tydligen för sent. Hallå jag försöker faktiskt här.
Tjejen och jag gör vågen när reprisen visar upp Sveriges andra mål igen. Några piruetter och dubbla saltomortaler hade fått mig att jubla.

Och mitt i allt ståhej så märker vi inte ens att voffsingen helt plötsligt inte är där vi är. Han brukar aldrig vara någon annanstans om alla är hemma. Om någon i familjen fattas hemma så brukar han ligga i hallen och vänta. Men där var han inte. Han hade smitit ut från altanen och hoppat över grinden och vi hann bli skapligt oroliga innan tjejen ropade efter honom. Då kom han springande från grannens håll. Han var jättetrött och hade antagligen haft världens frihet och full rulle ute på ängen. Hade varit lite roligt att haft en kamera på honom för att se vad han haft för sig, men det är nog bäst att vi låter bli att upprepa incidenten.

Grattis i alla fall till Sverige i den här matchen men synd på klubban som gick i två bitar i vrede.

May the 4th be with you!

Deklarationens deadline, dagen då dumdristigheten domderade

Varför göra idag det man lika gärna kan göra imorgon..?

Jo för att det ska alltid ska dyka upp saker som krånglar och ställer till. Men skyll dej själv, hur svårt är det egentligen att få tummen ur tidigare? Skjuta upp saker in i det sista det är mer regel än undantag här. 

Häromdagen behövde jag föra över en viss summa pengar mellan två konton och eftersom min mobil stod på laddning just då valde jag alternativet att logga in via datorn med min bankdosa. Jag var trött, sjuk och stressad och ja, jag försöker komma med ursäkter som täcker upp för min klantighet. Vad jag gör? Jag slår givetvis fel kod tre gånger så kortet spärras. Tre gånger!? Hur kan man ens klara av den bedriften? Jag imponeras av mig själv, faktiskt. Perfekt lagom till deklarationstider och allt. 

Så jag hoppade in på banken i morse, morgontrött och förvirrad och försökte få den unge mannen vid disken att förstå mitt ärende. "Jaha.. tre gånger.. nytt kort. Fixar." 

"Fast det tar flera dagar innan du får det och du måste logga in och välja en kod först innan det nya kortet skickas ut, och du kan ju inte logga in med bankid-kortet för det har du ju redan sumpat så du får logga in med ditt visakort." Riktigt så sa han inte men det kändes som att han sa så och riktigt högt också så alla runtom kunde höra och hånskratta åt mig. Så värst många befann sig visserligen inte där inne på banken så tidigt på morgonen. Anyway.. 

Jag vet att det finns tusen andra sätt att deklarera på men bankdosan är det sätt jag fattar hur det funkar. Mobilt och appar och grejer är alldeles för nymodigt för mig. Sms funkar inte eftersom vissa ändringar måste göras i skatteuträkningen. Den ursprungliga blanketten i pappersform är ju den gamla hederligt beprövade modellen och hade väl fungerat om man bara hade varit ute i lite mer god tid. Fast vadå.. jag har ju en hel halvtimme på mig..  

Spotify strular som skit, support snackar strunt

Någon (jag nämner inga namn) har lyckats råka connecta sitt facebook med mitt spotify, och nu går det verkligen inte att ångra det hur vi än gör. Big deal (?) tänker ni, men jaa jag stör mig på det ju..

..och ja, jag har ett alldeles eget spotify, det är heligt och jag vill ha det så. Ingen ska få stjärna sina fula låtar till min favvolista. Ingen ska få ta över och bryta min musik när jag lyssnar på lunchen eller på väg hem från jobbet eller medan jag tränar någon gång då och då. Jag kräver inte mycket, men mitt Spotify är mitt bara mitt.

Så när jag nu loggar in från datorn så står hans namn retligt i högra hörnet och hanses facebookbild är stor och tydlig högst upp. Det är också jätteroligt om jag lyssnar på sån musik som jag tycker är jättebra som till exempel Smurfhits eller Sven-Ingvars så uppdaterar facebook att han har lyssnat på det.
Haha! Där fick han för sitt misstag..

Jag har provat allt.
Om det nu finns någon teknisk människa som läser detta så skrattar de säkert hånfullt och tänker att hon kan inte alls ha testat allt för då skulle hon ju löst problemet. Men skratta ni.. jag har provat ALLT.. tre gånger.
För om det är något jag stör mig på så blir jag så envis och tänker inte ge mig,  hur lång tid det än må ta. Vilket kan vara lite jobbigt om det inte finns någon lösning..

Till slut gav jag faktiskt ändå upp den här gången och kontaktade support. De svarade efter tre dagar och kom med lysande idéer.. som jag redan testat.. Thanx for nothing!

Kanske dags att ta hjälp av den unge herrn i huset. Han har knäckt sin systers iphonekod åtskilliga gånger till hennes stora förtret och till allas vår häpnad. Senast i raden igår efter att hon stoltserat med att hon häromdagen bytte till en väl genomtänkt och klurig kod. Jag säger då det.. och mer synd om tjejen blev det, när hon fick ett bakslag på kräksjukan i natt. Jag blir så trött..

Pensionärerna planerar promenaden pissdåligt

Att alla här hemma är lediga mitt veckan hör inte till vanligheterna. Vårvädret är strålande och eftersom vi sjuklingar piggat på oss så orkar vi nog ta en liten trivsam promenad tillsammans med hunden. Sörön lockar och naturreservatet med havet av blåsippor och vitsippor som täcker marken just nu. Fler tänker tydligen likadant idag och det är knappt att bilarna får plats på den lilla parkeringen. Aslan får tillfälle att träna på hundmöten, det går sådär.

Så kommer vi fram till den öppna ängen i mitten av reservatet där korna brukar hålla till. Där har flera brett ut sina picknickfiltar och myser i solen med sitt kaffe och kanske en bulle. Jag vet inte så noga för jag väljer finkänsligt att inte gå fram och titta närmre. Men vad som däremot slår mig är att minst hälften (om inte fler) av alla naturbesökare idag är av årsmodell äldre. Varför? Jag hatar inte pensionärsfolket, jag är bara brydd över denna ekvation.. att trots att de är lediga varje dag år ut och år in så ska de absolut ut och trängas de dagarna vi andra är lediga på. Om de istället hade valt igår eller imorgon som sin utflyktsdag så hade både vi och de fått lugn och ro där ute. Men det kanske är det som är poängen, att de inte vill ha lugn och ro? Eller i matbutikerna, när man jäktad efter hela dagens arbete måste in och köpa sin matkasse innan man ska hinna med bussen hem till barnen som väntar på sin kvällsmat därhemma. Då är de där i flock och skapar långa köer. Varför? De har ju haft hela dagen på sig.. eller? Jaja, den som lever får se.. Svaret kommer väl..tids nog.



Det är i alla fall en riktigt fin dag idag och just nu ligger jag här på mage på min solsäng och bloggar ute i vårsolen. Fåglarna kvittrar ivrigt i trädtopparna och några snorungar skriker och grinar i parken runt hörnet. (så där ja, nog bäst att jag får med lite gnäll på det yngre folket också)

Sköna maj välkommen!
och blåsippan ute i backarna står, snart vi gå utan strumpor och skor o.s.v.