Bestiger branter, badar behövligt bäckbad

Efter tre dagar och två nätter ute på fjället återvänder vi till den lilla stugan på höjden på andra sidan sjön. Då någon varit klok nog att stänga av strömmen när vi gav oss ut på äventyr men inte tänkt på att det fanns matvaror i kylskåpet, fick denne någon ta en tur till närmsta bästa butik i Ljungdalen för att fylla på med några nödvändigheter som förfors. Vi vilar, badar ångande varmt i karet ute under tallen nere vid bäcken och bara tar igen oss efter all vandring. Den känns liksom i hela kroppen.

Sedan passar jag på att få vidrig migrän på kvällen, det hade jag väl ändå kunnat få slippa. Jag däckar nere i hörnsoffan och vaknar mitt i natten med panik, för det sista jag hörde i dimman på kvällen var att mannen skulle ner till bäcken i mörkret och bada. Lampan lyser fortfarande i vardagsrummet och jag börjar tänka om mannen någonsin kom upp igen eller om han har drunknat där nere i ensamheten..  Jag ropar upp till barnen på loftet men då svarar mannen yrvaket och jag kliver darrigt upp och släcker lampan och somnar om.

Nästa morgon är vi alla piggare och vi har en dag kvar att hitta på något mer innan vi måste återvända till civilisationen. Så vi packar en rygga med mat och ger oss iväg på en ny vandring upp mot Högrensvålen. Laddade för en dagstur i både skog och fjällnatur och med en ny förhoppning om att få se renar där. Väl uppe vid vallen lämnar vi packningen vid en av stugorna och kämpar oss lättare upp på höjden med en magnifik utsikt som belöning.

Vi lagar vår lunch vid tjärnen nedanför när vi kommit ner igen och två av oss tar oss friheten att bada härligt där i det kalla, klara vattnet i höstsolen. Fantastiskt! Men återigen inga renar som tittar på. Inte ens en liten fjällämmel.

När det så till sist blev dags att åka hemåt över Flatruet förstod vi varför, för varenda ren i hela omgivningen måste ha vallfärdat dit. Där var hela vägen täckt av flock efter flock och renarna brydde sig inte ett dyft om bilarna. Vi inkräktade på deras passage, och så är det för vägens sträckning går helt över fjället i djurens vildmark. Respekt! Tack för att vi återigen fick låna naturen för en oförglömlig upplevelse.

Fjällvandringen fortsätter för fem familjemedlemmar

höstsemester 13-18 september

När vi gick denna vandring själva jag och mannen för ganska så exakt ett år sedan var djurlivet rikt.
De vackra vyerna med höstfärgerna som förgyllde fjällbjörkarna fulländades av ståtliga renar. Hunden jagade fjällripor och i ån simmade flera stora bäcköringar synligt. Allt detta talade vi så varmt om och våra ungdomar såg fram emot den naturnära upplevelsen. Metspöt var med och laddades med hopp om fisk. Men så väl ville det sig inte riktigt för ironin spelade denna familj ett stort spratt. Inte en ren så långt ögat kunde nå på hela turen, inte en bäcköring för ån forsade inte lika vilt överallt och inte en enda ripa flaxade ut ur bergsskrevorna. Så var det med det.

Men nog blev det äventyr ändå, med dimmor i tidig gryning, nakenbad i en hölja i den svalkande bäcken alldeles invid vår lägerplats och framförallt den branta klättringen uppför på andra sidan passet. Vädret var med oss hela vandringen. Strålande sommarsol på dagarna och visst blev det kyligt på kvällen och natten men snön höll sig borta och kom inte förrän en hel vecka senare..
Minnen tillsammans av storslagen vildmark med ett och annat gnäll och tjafs emellanåt, för det är klart att alla blir trötta och tappar tålamodet någon gång. Ryggsäckarna blir tunga och skorna skaver.
Men vattnet i bäcken som följer oss hela vägen är kallt och friskt att dricka direkt och ger oss nya krafter och den enkla maten vi lagar till här ute smakar gudomligt gott.

Höjdpunkten som fastnat i våra sinnen är när vi dag två vandrar ut ur passet och håller riktningen mot den ena bergskanten. Tjejen sätter ivrigt iväg före oss andra och jag blir lite orolig över lösa stenblock som skulle kunna rasa över henne när hon ensam börjar klättra för att komma så högt och nära som möjligt. Grabben lockas och sätter av efter henne. Jag lockas också och följer efter de båda som nu ser ut som två prickar därborta i förhållande mot det stora berget som sträcker sig över oss.

Det är brant, stenigt och en tuff stigning uppåt men framför mig hör jag grabben ropa uppmuntrande ner mot mig. Han fullkomligt skrattar högt av lycka när han landat däruppe på en liten avsats med mjukt gräs alldeles invid berget. "Mamma kom, du fixar det! Du måste se det här!"

Yes, we did this!

När mörkret närmar sig över fjället slår vi tillsammans upp våra tält och när kylan kryper på får vi plats att samlas alla fem i ett av tälten för att bara mysa i varandras värme och äta lite godis. Sedan är det dags att krypa ner i våra sköna sovsäckar och njuta av en natts välförtjänt vila innan nästa dag gryr.

Fenomenalt friluftsliv, försökte faktiskt förhindra fingerförlust.

höstsemester 13-18 september

En efterlängtad strapats som blev av. En resa uppåt landet, en favorit i repris. Härjedalsfjällen lockar oss än en gång och nu både med hunden och de två ungdomarna. Fantastiskt roligt att de vill göra detta med oss, det är tufft och ingen avkopplande chartervecka direkt.
Det krävs en hel del planering innan en sådan här fjällvandring för att den ska bli lyckad och vi har själva gjort den här turen innan så vi vet på ett ungefär vad som väntar oss där ute i vildmarken.
Bra vandringskängor måste provas ut och köpas in. Mina gick jag visst sönder sist det begav sig. Ett tält till behövs, bättre med två för att fördela packningen än ett stort. Varma men ändå lätta sovsäckar så vi inte fryser för mycket på natten, det kan bli kallt på fjället i mitten av september. Fleecetröjor, mössor, vantar, regnkläder till alla, liggunderlag, gas till stormköket och mat så vi står oss i de tre dagar vi tänkt vara ute. Vi provpackar allt i ryggsäckarna i förväg hemma. Det ser bra ut alltihop. Vädret kan vi däremot inte planera eller styra över utan det är bara att hålla alla tummar och tår.

..och när vi ändå pratar om tummar så leder det mig direkt in på första incidenten när vi precis startat vår vandring. Grabben hade köpt sig en kniv på rea som han suktat efter länge och som han så klart ville ha med sig i bältet på denna eskapad. "Men stoppa ned kniven för allt i världen, tälj inte medan du går.. snälla du, det kan sluta illa" Jag hann inte mer än säga det, när jag stannar för att fota lite vyer hör jag honom bakom mig. "Hörrni, jag skar mig lite illa här..." Blodet sprutade och tummen var uppfläkt och det var för väl att vi inte hade glömt förbandsväskan. Grabben håller sig hyfsat lugn genom allt, medan mamman blir hispig. Det var visst mitt fel också, för det hade så klart inte hänt om han inte blivit tillsagd att stoppa undan kniven..

Fortsätter fixa flera festligheter, för förälders födelsedag följde

När vi nu ändå är i gasen med festfix och blivit vana vid att ha massor med övernattande gäster,
så kör vi vidare med nästa stora fest. Vi firar mamma sjuttio år och bjuder alla släktingar hem till vårt hus, till och med en handfull som mamma inte visste om. Hon blev så överraskad och glad över att hennes bortgångna yngre systers tre döttrar från Skåne helt plötsligt stod i dörröppningen och sjöng för henne så att tårarna började rulla. Det blev ett känslosamt ögonblick för alla, det var inte igår vi kusiner sågs heller. Två av kusinbarnen var också med och lillkillen är så vansinnigt näpen. Jag charmades förstås och blev inte direkt mindre bäbissjuk.

Vi beställde hem cateringleverans med kallskuret och kycklingklubbor men kompletterade med en del eget för att göra ett så uppskattat buffébord som möjligt för alla gäster och för att få en variation från vår åttioårsfest i juli.  Det blev en mycket god kombination alltihop och mamma var nöjd med allt. Många fina presenter fick hon också. I samband med fikat höll jag och tjejen ett litet tal som jag och båda barnen diktat ihop, det löd så här..

Ode till sjuttiåringen som klev in genom dörren och dök upp.

Välkommen kära gäst

till en vad vi hoppas ska bli en mycket trevlig fest!

Idag är det dags att uppmärksamma 

farmor, mormor, svärmor och mamma,

moster, syster allt med detsamma.

Idag ska vi dig hjärtligt fira

men kanske inte upp i flaggstången vira. 

För det tycker du nog blir lite läskigt

trots att du nästan bantat bort allt fläskit.

Tänk att du nu har fyllt sjutti 

du är ju fortfarande väldigt hurti.

Dutti är du på att baka,

kaka och tårta vi gärna smaka

inte ens försöka försaka. 

Hon som vi nu ska gratulera 

gillar också att sticka och brodera.

Har ordning och reda i varje detalj

så våga inte flytta en enda attiralj. 

Hurra säjer vi nu till tanten

även ni som sitter där på kanten.

Så ja må hon leva uti hundrade år

nu går vi och tar oss lite påtår.

Men först ett fyrfaldigt leve 

också från dig här breve

Hipp hipp 

Hurra hurra hurra hurra! 

Fick fem fina ferieveckor i följd.

Med hela fem veckors sammanhängande semester som jag aldrig någonsin haft tidigare i hela mitt arbetande liv har jag mycket att ta igen här. Trots att sommaren var en aning trögstartad med höstlikt kyliga vindar så kom ändå medelhavsvärmen med besked. Jag är nöjd och utvilad och även om jag nu börjat jobba så är sommaren faktiskt inte riktigt slut ännu.
Den andra parten är ny på jobbet och plockade därför bara ut två veckor denna sommar, vilket var mer än vi trodde skulle bli aktuellt. Så helgen före midsommar gjorde vi familjegrejen och packade bilen knökafull som vanligt och körde mot den lilla torpstugan i Dalsland. Vi fyllde vistelsen med utelivet, bad i sjöarna och allt det där somriga som hör barnens sommarlov till. Allt det där som gör att de faktiskt vill återvända till samma plats varje år.

Ett måste är en tur till godisfabriken i Bengtsfors för att bunkra upp med några kilo sötsaker att smaska på under tiden vi spelar sällskapspel i stugan om kvällarna. Ett par fisketurer på Svärdlången hann vi också med och jag drog förstås upp den största abborren. Men det mysigaste, knasigaste är när vi fyller vår lilla eka med tält, sovsäckar, campingbord, hängmatta, mat, oss själva och allt möjligt mer och åker långt ut på sjön för att övernatta. Förbipasserande (oftast tyska) kanotister ler och vinkar åt oss. Vi vinkar såklart glatt tillbaka men undviker att ropa något av de få fraser vi kan på deras språk.

Vi hoppar iland vid stranden till den lilla halvön och gör oss hemmastadda. Slår upp tältet med en magnifik utsikt precis vid vattnet, hänger upp hängmattan i kvällssolen och sedan fixar vi lite mat på Trangia.
Vi stannar ute till solnedgången, pratar, fnissar och fiskar lite. Sedan gömmer vi oss i förtältet för knott och mygg och spelar kort i skenet från ficklampan och några värmeljus. Ingen femstjärnig camping i världen kan leva upp till detta och alla gånger väljer jag tystheten och naturens närhet. Jag vaknar upp mitt i vildmarken, kliver direkt ut från tältet och tar ett morgondopp och tvättar håret i det friska, klara sjövattnet.
Efter frukosten packar vi ihop våra saker och puttrar vidare längs Svärdlången till Skåpafors där vi kliver iland till civilisationen och unnar oss varsin glass från kiosken.

Vanns välgörande vatten vid vackra västkusten.

Ja, jag vet inte ens var jag ska börja någonstans och inser att jag kommer få svårt att hålla allt i exakt kronologisk ordning. Men vi tar en sak i taget så ordnar det sig nog.

Vi startar med midsommar, den vackraste tiden på året med fräsch natur, ängarna fulla av skira blommor, pigga fåglar i de lummiga trädkronorna och somriga klänningar som vinden tar tag i. Som vanligt infinner sig midsommar i slutet av juni och det är då endast någon dryg vecka kvar till min födelsedag. Som present inför min stora dag (40 år) fick jag önska mig det jag uppskattar allra mest tror jag, att få åka på spa med övernattning och denna gång tillsammans med hela familjen. Förväntansfull får jag beskedet i sista stund att det finns ett par rum kvar till oss på Vann Spa invid Gullmarsfjorden. Hunden får också följa med dit. Så på midsommaraftonens morgon packar vi in oss i bilen (med utgångspunkt från torpstugan i Dalsland) med sommarfinkläder på och badkläder i väskorna styr vi kosan mot västkusten. Men någonting luktar inte gott i bilen och när vi stannar för lunchrast vid en sjö lyfter jag på min klänning och får se en stor äcklig fläck av någonting ofräscht på tyget säkert orsakat av något av våra kära husdjur. Källan till den kväljande odören var funnen. Sådan tur att jag hade ombyte med mig och jag svidar smidigt om till något fräschare alldeles invid vägkanten precis innan nästa bil passerar..

Vann Spa ligger på väg mot Lysekil och väl framme ser vi oss omkring lite i omgivningarna innan det är dags för massa jordgubbstårta på altanen med utsikt över fjorden. En trubadur i klassisk midsommarhatt laddar upp för sång, musik och dans runt midsommarstången vid stranden. Sedan byter vi om till badkläder, stoppar fötterna i spatofflorna och sveper om oss badkapporna som låg framlagda åt oss på hotellsängarna. Som fyra vitrockar masar vi oss ner till spaavdelningen. Det är härligt att se hur mina söta tonåringar också trivs i denna harmoniska miljö. Varma sköna pooler med salta vatten, läckra ljussättningar och goda dofter. Gå runt och bara vara och äta hur mycket "gratis" frukt man vill. Bastun med panoramavy över fjorden måste vi så klart prova men ingen av oss orkar sitta särskilt länge. Vi doppar oss snabbt i isvaken efteråt och intar sedan istället den stora poolen med en lugnande flammande brasa vid kortändan.

Sedan blir det dags att göra sig i ordning för middagen, en trerätters midsommarbuffé med underhållning av den charmiga trubaduren i bakgrunden. Gott, mycket mysigt och lite snurrigt..

Tjejen och jag ställer klockan tidigt nästa morgon och går ner och spaar så fort de öppnar. Skönt att vakna upp och starta dagen så när man har chansen. Endast några andra hade samma tanke som vi så vi njöt av tystnaden i lugn och ro en bra stund innan den överdådiga hotellfrukosten.
För en grabb som aldrig ätit hotellfrukost förut så var det här rena himmelriket och han åt som han aldrig ätit frukost förut med melon, wienerbröd, våfflor, macka, blåbärsjuice och mer därtill.

En hel dag i Grebbestad fortsatte vi vårt midsommaräventyr med. Vi gick upp på berget för att få en maffig utsikt över alla små minibåtar där nere och sedan åkte vi ut och vandrade runt på naturreservatet Tjurpannan och njöt av havsluften, vinden, båtarna, måsarna och de storslagna vidderna.

                                        Tackar ödmjukast för att jag får fylla fyrtio på detta sätt!

Firar fyrtioåriga farsan fjärran från Farsta

Det var något jag missade i min berättelse om fröerna som grodde. De där plantorna som växte på fönsterbrädan och som symboliskt blev till ett jobb bland jord och växter. Det växte och knakade lite till för strax därefter öppnades en till dörr och ett annat arbete i stan erbjöds den förvånade mannen. Han jobbade den där påskdagen och telefonsamtalet lyckades prickas in precis under lunchen så att det kunde besvaras.

Stor tacksamhet över ett jobb mitt i city, så centralt du kan tänka dig och i en spännande bransch med proffsiga kundmöten som han är så bra på. Värmländska charmar de flesta så är det bara.. Nu föll det sig så att det skulle hållas grundutbildning på huvudkontoret i Stockholm för den nyanställde mannen med start precis på hanses fyrtioårsdag. Det fick helt enkelt bli så på födelsedagskvällen att vi alla samlades här hemma runt mobilen med högtalaren på och sjöng för full hals så det hördes ända till Farsta.

Hela veckan var han borta ifrån oss, men sedan när han kom hem då slog vi på stort och beställde bord på en restaurang med klass. Så på lördagen firade vi honom som intagit en medelålders mans mogna skepnad med en mycket god trerätters middag. Hurra för pappa Andreas! Vi fullkomligt rullade hemåt mycket mätta och belåtna på stekta röda tomater, konfiskerad Hjälmargös och chokladbovarojs... nåt sånt..
Confiterad hette det nog men ..aja.. mycket gott var det i alla fall och mer fest blir det senare i sommar när nästa familjemedlem också blir mogen. Då blir det gemensam åttioårsfest.. men mer om det senare. Än är jag i trettioårsåldern faktiskt!

                                 

Pluttungen porträtteras på påskaftonens partaj

Påskafton 2014

Jag vaknar tidigt av att mannen kliver upp till jobbet och lyckas inte riktigt somna om trots att jag är rätt skapligt sömnig. Satt uppe med unge herr tonåring och tittade på Forrest Gump till halvtvå om natten. Filmen är skapligt lång och blir inte mindre lång av alla reklampauser, men den är så bra och söt och underbar så vi kunde inte med att avbryta innan den var slut. Unge herrn sov förstås längre än jag, så pass länge att han nästan sov förbi den traditionella påskäggsletningen. Unge herrns påsköverraskning fick inte plats i ägget ihop med godiset. Förvånat öppnade han ett stort neonfärgat inslaget paket och blev så glad när han fann en sådan här att spela på. Tjejen fick naturligtvis också överaskningar i sitt påskägg men inget som väsnades.

Morsan kom över lite tidigare än övriga familjen så att hon kunde skala potatis och skära sallad åt mig medan jag gick ner i tvättstugan och strök den nya fina duken. Det var en bra arbetsfördelning, för då hade jag också tid över att sätta dottern i arbete. Hon skulle få locka håret på mig. Det är kul att se ut så ibland, särskilt som en blivit lite rundare då är det fint med fylligt hår så att huvudet inte ser så litet och platt ut i förhållande till  resten av det plufsiga jaget.
Så droppar de övriga gästerna in lagom till eftermiddagsfikat. Huset är nästintill i tipptopp och de färgglada påskfjädrarna är genomtänkt pyntade i syrenbusken ute vid vägen. Men på fönsterbläcket vid entrédörren hade någon visst slängt ut en påse välkomnande kattbajs. Trevligt, men jag sa bara nästintill tipptopp.

Den äldsta brorsan har fyllt år, han är inte äldst av den anledningen utan är bara det ändå, så på bordet hamnar en smaskig tårta i kombinerat grattisutförande och med påskdekorationer, en flagga och en och annan födelsedagspresent. Sedan tar fokus slut på brorsan, och fasters lilla snygging den andra borsans treåring får leta påskägg istället. Jag (läs påskharen) gömde ett med såpbubblor i, så vi går ut och bubblar lite i det fina vårvädret i parken alldeles utanför vårt hus. Lillkillen hittar förstås dit och springer före på sina små korta snabba ben ivrig att få gå ut på äventyr. Såpbubblor i solen är påskminnen för mig. Mina små har alltid älskat det på påsk, och oftast har också solens strålar spelat genom de regnbågsfärgade bubblorna. Fina ljusa minnen med soliga dagar precis som denna påsken. Men mina barn vill inte blåsa bubblor längre, jag förstår inte det..

Till sist vankas påskmiddagen och alla samlas runt långbordet. Även mannen har slutit upp till sällskapet nu efter jobbet. Han som har investerat i en uppsättning fotoljus och en liten hemmastudio nere i källaren vill gärna passa på att fånga några porträtt på några av gästerna. Brorsan ställer upp, och nyfikna treåringen vill gärna vara med och leka fotomodell. Han är jätteduktig på det säger han. Ett bildbevis på det vore väl snyggt och det kommer förhoppningsvis men ni får hålla tillgodo med en bild på mina lockar så länge.

Fantastiskt fritänkande flicka försöker filtrera fula fraser, failar förstås

Häromdagen halkade jag in lite på att berätta en smula om min härliga sextonåring. Hon den snacksaliga med den hetsiga diskussionsivern ni vet. Ibland när hon har sovmorgon (hon kliver nästan alltid upp 06.00 i vanliga fall) har jag förmånen att ta sällskap med henne in till stan. Det är då vi brukar prata om allt möjligt både vid busshållplatsen och mitt bland alla morgontrötta landsortsbor inne på buss 727. Tjejen pratar vitt och brett och ganska högljutt, för i ena örat har hon en hörlur med Spotify och det måste man överrösta. Jag hör ändå trots mina medelålders öron men hon utgår från att jag inte hör så bra. Det blåser ju också, det kan påverka tant mammas hörsel negativt.

Hon måste planera sina vårinköp på bästa sätt och står vid busshållplatsen och spekulerar kring vilka skor hon behöver köpa och i vilken färg. Hon har sett ett par vrålsnygga vita tygskor (eller ska hon ha de blå) av märket Fred Perry på Scorett  och kommer samtidigt fram till att hon verkligen har såå tröttnat på Converse. Det har hon haft i olika färger i flera år nu och ALLA har sådana. "De är sååå tråkiga!" säger hon ännu högre och samtidigt vänder sig den lilla söta tjejen om, som också stått och väntat på samma buss, och tittar skamset på oss. På fötterna har hon givetvis ett par röda Converse... Hon hörde nog inte va, det var bara en slump att hon tittade på oss just då va?

Väl inne på bussen pratar vi vidare om ditten och datten och min tonårstjej börjar bläddra bland sina bilder i sin  iPhone. Selfie efter selfie och hon skrattar åt några bilder där hon sminkade sig lite annorlunda än vad hon gör nu. Hon hävdar moget att hon hade en konstig fas då. Även om jag nu vet att hon är i en ny fas som snart kommer övergå i en annan fas som hon också kommer skratta åt om några månader. Så utbrister hon plötsligt förskräckt:

 "HUR kunde jag sminka mig så där fult med eyeliner, det ser verkligen jätteskabbigt ut!"

Det är precis i det ögonblicket jag inser att hon gjort det igen, för tjejen i det mörka håret som satt bredvid och hittills bara tittat ut genom fönstret åt andra hållet vänder sig nu om för att plinga på stoppknappen och kliva av. Den tjejen är jättefint sminkad med.. eyeliner.. så klart.

Jag förstår att det är på tiden att jag uppfinner ett filter mellan hjärna och mun till min tonårstjej omgående, för det där det var minsann en ganska pinsam bussresa..

#nofilter

Frozen- förlöser frostig förbannelse finurligt, fin film för frusna flickor

Under sportlovet förra veckan var jag och tjejen som sagt ensamma hemma några dagar.

Så på kvällarna när jag kom hem från jobbet fick vi chansen att mysa i lugn och ro bara hon och jag. Vi fixade filmkvällar med popcorn, något som vi verkligen gillar båda två. Krypa upp i soffan med tofflor och varsin filt. 

Vi inledde med  "About time" ett lite konstigt men ändå charmig story om en tidsresenär som söker efter den rätta kvinnan. Han träffar en fantastiskt vacker och underbar tjej och utnyttjar möjligheten att få allt perfekt genom att åka tillbaka och göra om alltihop en gång till om det inte blev så bra första gången. En mix av romantik och humor precis som vi tjejer vill ha det..?

Kvällen därpå vet jag inte vad som slog i oss, men tekniken strulade och till slut blev tiden knapp att hinna välja en film om vi överhuvudtaget skulle hinna se färdigt innan läggdags. Vi tog en i princip på måfå och det fick bli  "Jack and the giantslayer". Ni vet den där klassikern om bönstjälken. Denna version var ändå en ganska ny produktion av riktigt amerikansk storslagen äventyrskaraktär med Nicholas Hoult i huvudrollen. Bitvis ganska löjlig, men i det stora hela en mysig film även här med kärlek och fantasi.

Till sist fick jag så se "Frost". Den senaste i raden från Disney. Gulligt, magiskt och alldeles underbart! 

"Cold never bothered me anyway.."

Sportlovets slutskede - snöslaskig storstadsshopping

Storstad var väl i och för sig att ta i
men trots sin sjätteplacering i storlek över Sveriges största städer så är jag nöjd med den lagomheten staden erbjuder. Rulltrapporna är inte för höga och åker inte för snabbt så att man blir åksjuk, folket har lagom bråttom och det vimlar lagom med folk på stadens gator en lördag som denna helgen innan lön (och det trots att det utöver oss fasta boende även färdas gummistövelsbeklädda folk från närliggande småsocknar för att ta del av vår stads utbud.)

Här har barnen haft sportlov denna vecka och grabbarna åkte iväg på lite utförsåkning några dagar. Allt för att inte ynglingen ska fastna vid datorn hela veckan. Tjejen har passat på att hänga med kompisar nästan varje dag men idag åkte vi alltså på stan tillsammans. Hon, jag och hennes mormor.

Det var vår julklapp till mormorn, shoppa något snyggt till henne och sedan äta något gott.
Hon var inte så snabb med att kvittera ut klappen efter jul, men å andra sidan är det inte så kallt nu och det finns ett större utbud i butikerna. Tyvärr var det ganska grått och småpissigt regnrusk med slasksnö idag men vi slank snabbt ut och in mellan butikerna och satte oss sedan i restaurangvärmen och mös. Vi gottade med välsmakande mat och smarrig dessert därefter. Runda om magarna tackade vi för denna lördag med umgänge över tre generationer kvinnor. Den ena betydligt yngre, snyggare och slankare än oss andra två..

En fortsatt trevlig helg önskar jag!

Gudomligt grant Gotland, gamla gränder gynnar galleriet

Att behöva dela upp sin semester i två delar under sommaren behöver inte vara en nackdel. Medan de som tycker att de haft förmånen att få fyra veckor i rad att slappna av på faktiskt ofta har ågren när de är tillbaka på jobbet och deras semester är slut, då har en annan mer att se fram emot senare. På så vis känns sommaren också en aning längre. Ledig tidigt i juni, jobba i juli och sedan ett par veckor ledigt kvar i augusti precis innan skolan börjar.

Då kan luften komma att kännas lite höstig med svala morgnar och mörkare kvällar men samtidigt är högsäsongen över och turistställen tacksamt nog inte helt överbefolkade. Så tänkte jag mig mitt sommaräventyr för tvåtusentretton. Det var inget som var planerat sedan länge, utan kom snarare som en drömglimt och växte snabbt från tanke till handling. Jag är snart fyrtio och har faktiskt aldrig satt min fot på Gotland. Dit har jag länge önskat att få åka och så blev det nu också av till slut. En liten stuga alldeles intill den finaste stranden på Fårö fanns fantastiskt nog ledig på kort varsel.

Ivrigt packas väskorna med upptäckarglädje och badkläder. För att undvika stressen och oron att missa båten från Nynäshamn väljer vi att åka en dag tidigare och övernattar en natt i en liten stuga där. Det ger oss också tillfället att upptäcka lite mer längs vägen. En eftermiddag vid hamnen och en glass vid alla båtar i solen var riktigt gött.

Jag har heller aldrig åkt sådan stor färja som man måste färdas med flera timmar för att ta sig över till Gottlandet. Erkänner att jag blir lite nervös och får en smula Estoniaångest. Allt kommer att gå bra både tur och retur. Ingen idé att låta er undra något annat eftersom jag sitter här nu livs levande och skriver en månad senare. Med åksjuketablettens hjälp blir resan som ett smärre töcken. Sömnig och dåsig kommer jag iland i Visby hamn. Hellre så än att spendera hela resan hängandes över vattenklosetten eller över relingen till alla andra resenärers äcklade åsyn.

Vi har en bit till att åka med bilen upp till den lilla färjan som ska ta oss över sundet till Fårö, men vädret är härligt och vi passar på att utforska Visby innan vi åker vidare. Jag piggar strax på mig av den friska havsluften och den på något vis magiska känslan i den uråldriga stadsmiljön. Vi följer ringmuren, barnen klättrar och jag fotar. Ser bilder och vyer överallt, iphonekameran får jobba och min fotobank till instagram fylls upp redan första dagen på denna ö.

Så landar vi första kvällen på Gotland i den lilla stugan vid Sudersand och gör oss hemmastadda. Havet finns alldeles runt knuten. Det är för mörkt ute redan för att våga bada i ovisshet i de höga vågorna. Äventyret fortsätter med all säkerhet i morgon bitti..

Harmonisk Himmelsfärdshelg, hittar Hästhagens Herrgård - hon håvar högfärdigt hole-in-one

Det är torsdag och jag vaknar 06.20 av frenetiskt fågelkvitter. Jag tänkte först kliva upp för dagen så dags men kröp ner under täcket igen och somnade tydligen om. Vilket visserligen inte är någon som helst fara eftersom jag är ledig, men jag tycker inte om att sova för länge. Jag blir yr i knoppen och halva dagen är förstörd. Fast den här dagen blir inte förstörd trots allt..

Jag inleder med min heliga frukoststund utomhus faktiskt. Det är mulet men ändå ganska ljummet. Bordet är alldeles blött från nattens vräkregn. Tjejen är inte hemma, hon verkar bo i en kappsäck just nu. Hon åkte direkt efter skolan igår till en tjejkompis på stan, sov över där och åkte sedan vidare till nästa kompis. Först ikväll kommer hon hem en sväng, äter lite, duschar och packar om. Imorgon tar hon tåget till kärleken.

Förmiddagens hundpromenad blir i området runt Hästhagen, längs ån och upp till parken kring Karlslunds herrgård. Vacker vårlik natur att vandra runt i. Sist jag var där måste ha varit förra sommaren när Fröken Julie sattes upp som utomhusteater med det gamla orangeriet som sceneri. Det var en fantastisk kväll för övrigt som jag inte tror att jag nämnt något om men som jag fortfarande minns med magisk känsla.

Grabben följde med ut idag, kanske mest för att det vankades glass där men också för att vi pratat om att spela minigolf. Banorna var illa åtgångna så vi övergav Hästhagen och åkte vidare. Väl framme kom regnet men det hindrade oss inte utan fick istället en fribiljett till en runda till vid ett annat tillfälle av den snälla golfbaneföreståndaren. Det var länge sedan jag spelade och kände mig lite ringrostig men lyckades i alla fall vid en av banorna sätta bollen direkt på första slaget rätt i håven. Roligt var det, även om jag tragglade desto mer på några av de andra banorna. Måste dit snart igen och det finns det ju all anledning till eftersom vi har en gratisrunda innestående, då förhoppningsvis med något bättre väder.

Ikväll är det fullständigt skyfall som gäller utomhus. Vill bara säga att det går att grilla ändå..

Mamman mocklar mestadels med mobilen

Mockla är inte ens ett ord enligt SAOL. Det är väl ett slangord jag råkat snappa upp antar jag och det används emot mig. Det verkar i alla fall ha någon betydelse i stil med "hålla på med" eller  "trixa med". Så sägs det mig och vad vet jag om det används av andra i samma sammanhang eller om det är egetpåhittat. Tror jag ska höra mig för med språkvetaren Fredrik Lindström. Han verkar ha koll på det här med dialekter. Han är dessutom från samma stad som tjejens kärlek och då kan vi ju passa på att reda ut huruvida man bör säga beige (bäääsch) som vi eller beige (beeesch) som han. Tänker inte bråka med honom om det för den livemusik han bjuder på när han spelar och sjunger för tjejen är riktigt trevligt att lyssna på. Dessutom kan han låta som en tupp.

Jag trotsar blåsten och sitter ute på altanen i linne och mysebyxor upprullade till knäna. Hottie indeed.. Musiken hörs ända ut till mig och jag behöver således inte spela sönder mina spotifylistor idag.
Fast jag erkänner väl för att återgå till rubriken att jag håller på och mixtrar med min iphone lite väl mycket och kanske borde se det som ett smärre beroende. Men det är ju så roligt med alla ordspel och med instagram.. Skäms på mig!

Ikväll ser det ut att bli en fin vårkväll med solnedgång och grillspett. Jag tror jag ska kunna lämna mobilen därhän en liten stund då..

Vem är bäst på Wordpox..? Huh!?

Hockeyfansen hejar högljutt hela halvleken

Jaha, och där blev grabben sjuk också. Trevlig helg!

Jag jobbade den här lördagen och kom hem till en grå liten pojke. Han såg verkligen ynklig ut och jag förstod att han inte mådde bra. Strax därefter fick han bråttom.. hm..
Den goda lördagsmaten med ost- och salamifylld lövbiff, klyftpotatis, tsatsiki en fräsch sallad och ett glas rött tappade lite sin njutning. Och grabben han fick förstås inte äta någonting, stackarn. Det bästa han vet är att festa på godis, ostbågar, läsk och annat snaskigt på helgerna. Dålig tajming.

Ikväll sitter vi alla i soffan och kollar på hockeyn, alla utom grabben som är förvisad som en pestsmittad till en solsäng med filt på sig vid sidan av. Tjejen och hennes kärlek åkte och handlade massvis med godis så de klarar sig hela matchen. Jag är väl inte superengagerad men hejar på figurerna som ser ut som Kalles kaviar. De svartvita snubbarna verkar bråkigast.

Jag tyckte också att det lät som att Jimmy Åkesson var med och spelade i svenska laget, men det var nog fel efternamn. I tjeckiska laget var Smeagol med och lirade men jag hörde säkert fel igen. Jag hör lite dåligt för de andra skriker så dant här inne. Jag skriker också men tydligen för sent. Hallå jag försöker faktiskt här.
Tjejen och jag gör vågen när reprisen visar upp Sveriges andra mål igen. Några piruetter och dubbla saltomortaler hade fått mig att jubla.

Och mitt i allt ståhej så märker vi inte ens att voffsingen helt plötsligt inte är där vi är. Han brukar aldrig vara någon annanstans om alla är hemma. Om någon i familjen fattas hemma så brukar han ligga i hallen och vänta. Men där var han inte. Han hade smitit ut från altanen och hoppat över grinden och vi hann bli skapligt oroliga innan tjejen ropade efter honom. Då kom han springande från grannens håll. Han var jättetrött och hade antagligen haft världens frihet och full rulle ute på ängen. Hade varit lite roligt att haft en kamera på honom för att se vad han haft för sig, men det är nog bäst att vi låter bli att upprepa incidenten.

Grattis i alla fall till Sverige i den här matchen men synd på klubban som gick i två bitar i vrede.

May the 4th be with you!

Pensionärerna planerar promenaden pissdåligt

Att alla här hemma är lediga mitt veckan hör inte till vanligheterna. Vårvädret är strålande och eftersom vi sjuklingar piggat på oss så orkar vi nog ta en liten trivsam promenad tillsammans med hunden. Sörön lockar och naturreservatet med havet av blåsippor och vitsippor som täcker marken just nu. Fler tänker tydligen likadant idag och det är knappt att bilarna får plats på den lilla parkeringen. Aslan får tillfälle att träna på hundmöten, det går sådär.

Så kommer vi fram till den öppna ängen i mitten av reservatet där korna brukar hålla till. Där har flera brett ut sina picknickfiltar och myser i solen med sitt kaffe och kanske en bulle. Jag vet inte så noga för jag väljer finkänsligt att inte gå fram och titta närmre. Men vad som däremot slår mig är att minst hälften (om inte fler) av alla naturbesökare idag är av årsmodell äldre. Varför? Jag hatar inte pensionärsfolket, jag är bara brydd över denna ekvation.. att trots att de är lediga varje dag år ut och år in så ska de absolut ut och trängas de dagarna vi andra är lediga på. Om de istället hade valt igår eller imorgon som sin utflyktsdag så hade både vi och de fått lugn och ro där ute. Men det kanske är det som är poängen, att de inte vill ha lugn och ro? Eller i matbutikerna, när man jäktad efter hela dagens arbete måste in och köpa sin matkasse innan man ska hinna med bussen hem till barnen som väntar på sin kvällsmat därhemma. Då är de där i flock och skapar långa köer. Varför? De har ju haft hela dagen på sig.. eller? Jaja, den som lever får se.. Svaret kommer väl..tids nog.



Det är i alla fall en riktigt fin dag idag och just nu ligger jag här på mage på min solsäng och bloggar ute i vårsolen. Fåglarna kvittrar ivrigt i trädtopparna och några snorungar skriker och grinar i parken runt hörnet. (så där ja, nog bäst att jag får med lite gnäll på det yngre folket också)

Sköna maj välkommen!
och blåsippan ute i backarna står, snart vi gå utan strumpor och skor o.s.v.

Slappis söker söndagssensation

Godmorgon!

Att vakna halvåtta en söndagsmorgon känns lite pensionärsaktigt. För det var ju inte så att jag lade mej särskilt tidigt igår. Eller ok, jag erkänner att jag var nära att nicka till flera gånger i soffan redan vid tiosnåret. Men jag höll mig vaken yterligare lite till som den tuffing jag är. Jag löste det enkelt genom att prata lite med dottern som precis kommit hem från kärleken om hur helgen varit. Fest för svärmor och gosa med nykläckta kycklingar lät riktigt trevligt.

Sedan ringde grabben inifrån grannhuset (ja det är tur det finns mobiler så man slipper gå några meter) för att  fråga om de kunde sova över här. Visst, ni får hålla till i gästrummet i källaren så syrran får va ifred här uppe. Hon behöver vilan efter en intensiv period och inför den nya veckan med fler prov att fokusera på.

Grabbarna som bor mittemot varandra och har varit som knoll och tott sedan vi flyttade hit för snart fyra år sedan har inte träffats på ett bra tag nu. De har inte varit osams eller så, de bara gled isär på något vis under vinterhalvåret och prioriterade tydligen andra saker. Så kan livet vara när man växer upp. De har båda förändrats en smula och de låter mörkare på rösterna på nåt vis.. Men så i förrgår efter skolan fick de plötsligt för sig att umgås hela eftermiddagen och kvällen, allt var precis som vanligt fast roligare än någonsin med studsmatta och åka till "gårn". Det resulterade i att de sedan hängde hela lördagen också med stadsbesök och busidéer. Kvällen avslutade de med massa snax och fanta som de färgat röd av karamellfärg och film där nere i gästrummet, pojkfniss och pojkpruttar.

Så vad händer idag annars då.. idag blir jag i alla fall inte ensam. Idag har jag barnen hemma och jag ska nog försöka förhöra tjejen lite på det hon behöver kunna till proven. Högarna av tvätt och räkningar som jag sköt undan borde jag nog göra något åt. Det låter väl som ett söndagsäventyr.

Have a nice day!

Viktoriaskolan vädjade vänligt vid vårens välgörenhetsgala

Gårdagen avslutades så i hjälpsamhetens tecken. En välgörenhetsgala anordnades i skolans regi med skön sång, tuff musik, riktigt cool dans och berörande drama av fantastiska högstadieelever däribland mina egna. Temat var fattiga, utsatta barn i andra länder men även om tråkiga hemförhållanden i vårt eget land. I pausen kunde man köpa ansiktsmålning, fika och smycken. Budskapet var tydligt, ge en hjälpande hand och ge av ditt hjärta! Pengar samlades in till Unicef och till det egna projektet med systerskolan som startats i Colombia, till brunnar och rent vatten. Engagerat och mycket bra!
"We can touch the world"

Flickan från förr förändras, finaste femtonåringen får frihet

Det var en gång en söt liten flicka med lockar i nacken och bestämda steg. Med sig till skogen hade hon en hink och en baban (banan). Hinken var bra att ha för den kunde man vända upp och ner på ifall man ville sitta och vila en stund medan man fikade på sin baban. Frukt var det godaste hon visste, särskilt buvej (druvor) och anain (mandarin).

Så går den bestämda söta lilla flickan snart ut nian, är självklart vackrast på skolan enligt sin mor och har nyligen skaffat sin första pojkvän. Det var nästan så jag började undra varför hon inte redan intresserat sig för kärlek och sådant trams. Jag har flera gånger lättsamt och smått retsamt frågat om hon inte vill ha någon gullig att hålla handen.
"men va fånig du är mamma.."
Hon är väl i vissa avseenden mognare än jag förstått och inte tyckt det varit värt mödan att dejta och göra slut. Hon sållade bland förälskelseobjekten i förväg. Nu får jag äta upp min iver när hennes första kärlek är en tre år äldre kille med körkort och som dessutom bor i en stad nio mil härifrån. Ajajaj.. Fram med luftgeväret!  

Men jag kan inte neka till att de är ruskigt söta ihop. Den sista april har de officiellt varit ihop en månad fast de har känt varandra sedan i somras och den 31:a har de alltså tänkt att ändra status på fejsbook till "in a relationship". Humor att de inte tänker på att den dagen inte existerar. Härliga ungdom. Hon har fått åka tåg alldeles själv till honom med byte i Arboga, trots att hon inte vågade först. Han och hon har köat i timmar tillsammans till idolaudition i regnigt Stockholm, redan skapat minnen de sent ska glömma och till helgen ska hon få vara med på sin svärmors femtioårsfest. 

Ikväll är hon däremot med någon annan kille, en kille som många tjejer skriker åt vid blotta åsynen. Just a Beaver är i Globen och det ryktas att han tar av sig tröjan. Min tjej är inte som de andra tjejerna, hon är inte nån superexalterad idolfixerad fan. Men när tjejkompisen insisterade och lyckades fixa biljetter så tyckte hon självklart att det kunde bli kul att åka på konsert. Och visst är väl bävern duktig...men inte lika bra som tjejens egen kille. För han är bäst! <3

Which witch watch which watch?

Glad påsk!

Man bli aldrig för stor för att leta påskägg.
Spänning och iver. Barnet i oss lever då. Däremot ökar svårigheten att få till en bra planering av jakten i takt med att barnen blir större och därmed också är uppe och vakna längre. Jag å andra sidan blir ju äldre och tröttare och måste kämpa för att hålla mig vaken längre än den sista tonåringen för att slutföra den yttersta touchen i äggjakten. Jag är lika kreativ som vanligt och gömmer deras ägg i den nya torktumlaren nere i tvättstugan. Utanför deras dörrar planterar jag varsitt litet pytteägg med några få godisar och första ledtråden på en lapp. Självklart på rim. Fattas bara annat. Jag måste gömma de små äggen instuckna i varsin toffla så inte hunden får för sig något tokigt hyss under natten eller tidig morgon.

De två

måste så

tillsammans då

likt Hercule Poirot

komma på

var äggen är då

Med ledtråd efter ledtråd vägleds de genom huset, vilseledda och med en smula spex inblandat. Självklart får man äta godis före frukost på påskafton. 

Vi blir inte så många som träffas den här påskaftonen. Mamma och borsan kommer över vid tretiden då har jag nybakta scones färdiga med ost och egentillverkad krusbärsmarmelad. Pappa fattas oss.. väldigt mycket. Vi umgås i alla fall på bästa sätt hela kvällen med lite tv-spelskamp, godisätning och äggmålning. Påskbuffén smakar mycket gott trots att flertalet av oss är mer eller mindre förkylda. 

Three switched witches watch three Swatch watch switches, 
which switched witch watch which Swatch watch switch?