Kampen kulminerar, klentrogen kontaktar konungens kostnadsfria konsultation - kärlekens kraft kan komma

En svettig träningspasströja och två tårblöta kinder senare...

Tack Gud för att Du är styrkan. 

My God´s not dead

He´s surely alive

He´s living on the inside

Roaring like a lion

Färdiga funderingar finns fast förträngs fort, försöker fånga fragment

I förra veckan när oktober precis hade börjat och jag just kommit igång att cykla igen efter den envisa förkylningen, upptäckte jag att jag under min restid fick ihop ett helt långt färdigkorrigerat blogginlägg i huvudet innan jag ens var framme. Om hjärnan då ändå hade varit uppkopplad, för när jag väl var på jobbet försvagades alla tankar och bara spillror av helheten fanns kvar i minnet.
Höstluften, dimmorna och färgprakten inspirerar helt klart där jag susar fram. På bussen såsar man till och är inte särskilt produktiv. Tjock blir man också.

Jag älskar hösten, det gör jag verkligen. Nåja såvida det inte konstant vräker ner och pölarna på cykelvägarna mer liknar hav som bara Gud kan dela på. Trots min smygande kärlek till denna ruggiga årstid så brukar jag ha som sport att vara utan strumpor så långt in på säsongen som möjligt.
Jag klarade inte ända in i oktober i år och igår noterade jag en annan kvinna på stan som var barfota i sina loafers. Hon vann! Fast jag försvarar mig med att det inte kan ha varit frivilligt för hennes del. Någon hade säkert tagit hennes tid i tvättstugan.

Nu släpper jag den tvångstanken och bylsar istället in mig i gosiga halsdukar och möter kylan utomhus på dagen.  Rykande choklad, lurviga tofflor och en skön filt i soffan på kvällen. En varm hand att hålla i kan väl tyckas mysigt också.

Värmen har rest bort ett tag. Återvänder förhoppningsvis innan jag hinner sakna ihjäl mig.
Hej höst!

Tar tåget till tävlingen, trevligt trots taskig turnering

Det gick inte så värst bra på tävlingen i helgen ska jag väl erkänna.

Inte för mig men för andra, för de som är bäst.

Usch, fy och blä är kraftuttryck som jag vågar häva ur mig utan att väcka för stort anstöt.

Fast inombords är uttrycken kraftigare och jag ångrar jag att jag inte låg kvar i sängen istället. 

Huvudvärk och andra tråkiga månatliga besvär ställde till det och mitt resultat blev pinsamt. *skäms*

Trevliga människor vägde upp och med sällskapet och gott att äta och dricka tillsammans blev helgen ändå ett härligt minne. 

Det är inte så tokigt att åka tåg heller med tanke på att det inte händer så ofta längre. Med skön musik i öronen se naturens höstvyer susa förbi utanför det skitiga tågfönstret och fabriksbyggnaderna efter Arboga när vi blir stående ett bra tag på grund av tågmöte. (Ganska otydligt uttryckt det där och det dröjde några resor innan jag förstod att det var ett annat tåg som skulle passera och inte två tåg som skulle stå stilla parallellt och ha möte)
Vi blev stillastående på återresan också och jag missade snöpligt nog bussen hem med två minuter. Att vänta på stan i fyrtio minuter kändes lite sömnigt. Tack SJ för det söndagsnöjet. 

Solen sken i alla fall. Strålade hela vägen hem, och hela eftermiddagen. Behåller solen inom mig. 

Hunden är som en studsboll när jag kliver innanför dörren och jag tar med mig honom ut på en långpromenad. I över en timme är vi ute och sedan vänder vi tillbaka in och spelar trummor..

Tack för den här helgen. Snart fredag?

Vandraren vill veta varför väskan vibrerar

Mina svarta sneakers med högt skaft och spetstyg (pimpade conversewannabe) tar mej ganska smidigt framåt de dryga två kilometerna upp till busshållplatsen. Jag är vidare klädd nerifrån och upp i vinröda strumpbyxor, svart pennkjol med knappar fram, den slitna, sköna skinnjackan som fått hänga med ett tag och runt halsen har jag virat en alldeles ny naturvit stickad halsduk.
Bakom mig drar jag väskan. Den vibrerar högljutt och skramlandet bryter skogens fridfullhet. Jag möter inte så många, faktiskt ingen längs min väg uppför backen. Backen som är täckt av gyllene löv. Jag möter höstdimmorna så den här morgonen och alldeles strax kommer bussen..


(Bloggat från mobilen i farten)