Skräcken som sprider sig, skitskraj som sagt!

Jag älskar mordgåtor!
i bokform, teater, Tv-serier.. you name it. Gamla godingar som Agatha Christies Jane Marple eller Hercule Poirot, men även komissarie Adam Dalgliesh av PD James och för all del Mr. Barnaby i Midsomer fängslar mig och min iver att lösa historien innan den är slut. Ibland har jag fel och ibland har jag rätt. Spänningen slukar mig och jag ger mig helt in i handlingen fast besluten att grubbla ut vem som är förövaren. Jag vill helst undvika äkta vara såvida man inte skulle sadla om till mordutredare men är nog i så fall inte färdigutbildad förrän jag nått miss Marples ålder. Den här tisdagen är kvällen räddad när ett nytt avsnitt av Morden i Midsomer står på Annelies agenda likväl som på SVT1 klockan nio. Jag bunkrar upp med dillchipsen och sätter mig tillrätta i soffan. De andra försöker tidigt få ur mig vem jag tror mördaren är men jag yppar inget. Vill ju inte förstöra spänningen för någon eller mitt anseende om jag skulle ha fel.. Men kriminalkomissarie Barnaby är tyvärr inte sig lik i de här nya avsnitten och han verkar ha bytt fru sedan sist också. Längtar trots det redan till nästa tisdag.

Samma kväll sitter jag uppe sent men somnar före mannen. Så vaknar jag efter en stund och har antagligen inte en aning om varken tid eller rum. Yrvaket måste jag verkligen upp och kissa och lyckas halvsovande ta mig uppför trappan och till toaletten i hallen. Jag hinner undra varför det lyser i hallen och hinner också trött dra slutsatsen att vi antagligen bara glömde släcka innan sänggåeendet. Eftersom det var ljust behöver jag inte bry mig om att tända lampan inne på toaletten utan lämnar istället dörren på glänt. Innan annan är ju ändå uppe mitt i natten. Men så får jag hjärtat i halsgropen när ytterdörren plötsligt rycks upp och en gestalt i mörk jacka kliver in!! Det var ju för väl att jag satt på toaletten för jag höll bokstavligt på att skita på mig!! Sekunderna innan jag upptäcker att det bara var mannen var skräckfyllda. Det kan ju ha varit en mördare. Han hade förstås bara varit ute och kissat med hunden sista gången för natten. (förtydligar att det var hunden som kissade..inte mannen vad jag vet)

Härliga semester med blandat väder. En av böckerna jag fick av dottern i julklapp har väntat länge nog nu på att få tid att läsas. Den andra slukade jag direkt i mellandagarna. Hejdå en stund för nu är det dags att öppna pärmarna, nu ska jag lägga mig i min bästa solstol och försvinna in i bokens värld och in i Caroline Grahams hemska historia - En tragisk mans död. För titeln menar tyvärr inte att det är en mans tragiska död. Ytterligare ett mord begås i Midsomer och den handlar dessutom om ett teatersällskap och om en föreställning som slutar i det klassiska uttrycket ond bråd död. Det kan nog nästan inte bli bättre än så!

Min matta mest mossa med maskrosor

Så var veckan redan slut och karln måste hem och börja jobba igen.

Packa bilen full.
Allt tar mer plats på hemfärden och det tar längre tid än man tror att plocka ihop och städa iordning och säga hejdå till torpet för den här gången. Sista måltiden... Sedan värma vatten en gång till och diska ute på baksidan en sista gång. Den här gången blev jag faktiskt tvungen att avbryta diskandet och kasta mig in en stund för plötsligt öppnade sig himlen och skyfallet blev enormt. Regnet piskade in under taket på mig och regnkläderna var redan nerpackade.

Kontrasten att komma hem till huset på kvällen är stor. Hungriga magar beställer pizza och vi sitter och äter tillsammans i vårt vardagsrum som just nu känns lika stort som hela torpet. Hemma har vi toalett och behöver således inte gå ut och kissa. Hemma behöver vi heller inte (om vi inte vill) spotta på gräset när vi borstat tänderna. Och vi behöver inte värma vatten för att diska, inte ens diska för hand. Lyx kontra torparlivet. Torparlivet som har sin oerhörda charm (i alla fall under en begränsad tid några korta semesterveckor på sommaren).

När man har varit borta hemifrån ett tag märker man också hur fort gräset växer. Nästan alla andra grannars gräsmattor är perfekta, nyklippta och knappt ett grässtrå ligger åt fel håll. Men så bor vi också på en gata där majoriteten är pensionerade och antagligen har all tid i världen att trimma och putsa om de har intresse av det. (Ändå väljer de att brumma, klippa och feja på helgen när alla andra inklusive jag äntligen försöker finna lugnet.. Men det är en annan historia och en parentes som synes) Min gräsmatta har nästan inga grässtrån alls att trimma. Den är grön och mjuk av mossa och den blommade så fint av gula maskrosor. Nu när den dessutom är lite vildvuxen efter en veckas övergivenhet är den nästan ängslik och full med vita klöver.

Vinbärsbuskarna vid entrén dignar av bär och jag inser att jag måste leka lite pensionär och koka saft på de bären som fortfarande finns kvar i frysen från fjolårets skörd. Annars får jag inte plats med de nya. Tur jag har en veckas semester hemma, och att det regnar så jag inte frestas att gå ut...

Midsommarens medelmåttiga mysticism manar magisk mardröm, massor med människor mumsar mängder mat

Midsommarafton.
En magisk natt. Älvornas natt.
Jag skulle ha dansat på den daggvåta ängen om det inte vore för regnet.
Men så kom inte heller regnet förrän på natten...

Fotograf: Alice

Förberedning och pynta fint till alla midsommarfirare som skulle dyka upp. Tjejen plockade vackra buketter och satte i vaser inne och runt torpet. Kransen på dörren blev somrigt fin. Som skydd för knott och eventuella regndroppar satte vi upp yttertältet och därunder fick det stora provisoriskt byggda bordet av ladans dörr plats. Midsommarduk på det och det såg riktigt mysigt ut. Mat i mängder hela dagen. Folk kom, några gick och andra dök upp. Bus, lek, stoj, spontanitet och allmän kaos..


Bygga midsommarstång givetvis. Den fick på sig den sunkiga gamla torparhatten på toppen och stövlar nertill. Jättefin skapelse tycker vi som var engagerade i bygget. På kvällen stod vi inte ut med alla knott utan flyttade in inomhus. Mera mat, och i det lilla vardagsrummet blev det livemusik av de två bröderna som spelade blues på gitarr och munspel kvällen lång...




Glad eller trevlig midsommar eller hur man nu säger.
Nu vänder det och blir mörkare igen och om ett halvår är det nästan julafton..

Dalsland dominerar dessa dagar (diggar dialekten) dignande delikatesser diskutabel disciplinerad diet

Den gamla torpstugan ligger på en höjd med en stor utbredd ask på tomten.

Snurrgungan hänger kvar i den största grenen och barnen blir som små barn på nytt när de kommer dit. 

Sedan de var riktigt små och med egna viljor är det favoritresmålet på somrarna. För mig som gärna vill få lite fler upplevelser i livet och även erbjuda mina barn det har försökt att peta in ett och annat alternativ under årens lopp. Men torpet i Dalsland regerar tydligen och gör så fortfarande. Så länge barnen trivs och har ett underbart sommarlov så behöver man väl inte byta bort det. Jag vinner ibland ändå, när jag får de andra att med stugan som utgångspunkt gå med på en dagstur till västkusten eller varför inte Norge. Då inser de efteråt att det inte var så tokigt och är tacksamma över nya sommarminnen när hösten kommer.

Varierande väder och gärna vräkregn hör till Dalsland. Översvämningar på torptomten är vanliga bilder i gamla fotoalbum. Men det är mysigt i stugan och vi tänder en brasa och kurar med varsin bok, eller spelar spel tills vi tröttnar på varandra. En, eller till och med två turer till civilisationen och godisfabriken i bygden hör till höjdpunkterna. Mycket godis blir det! Lördag hela veckan givetvis.

Närheten till så många sjöar runt om torpet är ett plus i kanten. Vi kan välja och vraka vilken sjö som  ska badas i idag (om vädret tillåter förstås och tillåter vädret inte det så doppar man sig ändå för man bör ju tvätta sig ibland). Annorlunda hemmavid där hela Närkes invånare trängs vid samma sjö och man får vara glad om man får plats någonstans med sin handduk på gräsplätten mitt emellan grisgrillande familjer och rökande solstolsgubbar. Kallsup i pissvatten är inte heller så trevligt. Undviker helst det. Det är som sagt annorlunda i Dalsland där vi i kontrast nästan är helt själva vilken sjö vi än väljer. En kväll i solnedgången vid den långgrunda sandstranden där vattnet är lite varmare. Underbart. Eller en simtur strax innan regnet (ja i regnet också för den delen) vid badplatsen med bryggan och det lilla hopptornet. Underbart. Eller ut  i båten som ligger i ytterligare en annan sjö. Underbart.

Dessutom talar folket lite lustigt i bygden. Det kan låta ungefär så här.. :)

Crazy citycirkus cirkulerar, chockerar celeber chaufför - campingceremoni charmerande chansning

Galet.
Rena cirkusen måste jag säga.
Det är semester och djur har vi i mängder. I år lyckas vi inte få någon kattvakt och i sista stund bestämmer vi oss för att alla - även de betydligt mer håriga familjemedlemmarna ska få följa med på vår tripp. Det längtas till den lilla torpstugan och i år får vi antagligen bara chansen just den här veckan. Familjeidyllen hånler när vi trycker in oss två vuxna, två ynglingar, en hund och två katter  i bilen som ska ta oss tre timmar hemifrån.

Packa bilen full.
Proviant, stövlar, kläder för alla väder, kul-att-ha-på-kvällarna-grejer, och så campingutrustningen i fall att.. Takboxen går precis att få ihop och i skuffen ryms inte en extra pinal till. Till slut lämnar vi staden i kalabalik till skogens och naturens lugn.
Vår katthane blir märkbart tjurig. Han känner sig kränkt över att vi plockar med honom bort från sitt revir där hemma och han visar det också. Släppa ut honom fritt i skogen runt torpet vågar vi inte av egoistiska skäl. Risk för att vi inte får med honom tillbaka hem igen då, och lägger vi till det faktum att närmsta grannen satt upp en fälla i skogsbrynet så gör vi nog bäst i koppelutflykter.
Lilla tjejkatten stannar helst inne och kurrar, och hunden han hänger med oss i alla lägen.

Enligt prognosen bjuder midsommarveckan inte direkt på någon högsommarvärme, men två skapligt fina dagar ser det ut att kunna bli under tisdagen och onsdagen. Vi siktar in oss på heldagar ute på sjön och gör en turné med cirkusen här också fast i ekan den här gången.

Packa båten full.

Proviant, Trangiaköket, tältet, sovsäckar, liggunderlag, badkläderna och självklart hängmattan. Så puttrar vi ut på en av Dalslands alla djupa sjöar och hoppar i land på klipporna när vi är hungriga eller badsugna eller bara vill mysa i solen. Att ligga i hängmattan med sjöutsikt precis vid strandkanten är helt ärligt inte en jätteful upplevelse. 

Aslan verkar också tycka om att åka båt men när han får vädring på ett par kanotister då måste han skälla. Fy vad otäckt med turister tycker hunden. Men det är tidigt på säsongen och vi är nästan själva på den långsträckta sjön. Det blåser rätt friskt och det kalla vattnet skvätter upp på mig på vägen ut till vårt slutmål för dagen. Vinden gör det också mer besvärligt att sätta upp tältet. Men innan knotten anländer står det hemtrevligt där på ön och det är bara att gå och lägga sig för den som vill. Först ett kvällsdopp och bevittna solnedgången och sedan lite obligatorisk fnittrig spelstund i tältet och fisar i sovsäckarna. 

Jag vaknar mitt i natten av tunga fötter utanför tältduken. Det är inte någon med stora stövlar som är ute? Det knakar i skogen och sen går (o)djuret vidare ner i sjön gissar jag för jag hör hur det plaskar. Ganska snart blir det tyst igen och jag somnar om i min sovsäck. Älgen has left the building..

Godmorgon Sverige!
Så gott det smakar med frukost på klipporna. Jag tvättar håret i sjön i morgonsolen och intrycket är som hämtat ur snyggaste schamporeklamen. Tydligen har jag två reklamskadade barn också vilka upprepade gånger sjunger ljudligt : "..från vildmarken, av äkta bär.."

Mot Skåpafors! I dag har vi siktet inställt på att sjövägen ta oss till kiosken och unna oss varsin glass.

Skön semester, skippar sovmorgon sedan skolavslutning - sjunga sommarsånger så sommarlovet slutligen startar!

Den blomstertid nu kommer...

På bordet framför mig står en vas med midsommarblommor. Den vackraste tiden på året är just precis nu (enligt undertecknad).
En kvällspromenad med hunden igår i skymningen påminde mig. Ett hav av lupiner invid grusvägen, böljande blåklockor och prästkragar på ängen. Det doftar ung sommarnatt.

Semesterkänslan infann sig direkt igår eftermiddag (även om någon vill mena att det bara var slutet av en vanlig arbetsdag och att min semester börjar först idag) Solen sken från klarblå himmel och varm som jag var efter cyklingen hem uppför backen med jackan på (cykelkorgen var ockuperad av ett par liter jordgubbar) bytte jag snabbt om till bikinin. Tog vägen om matkällaren och greppade rosévinet och Anthon Bergs chokladask som jag fick till mors dag. Uppför trappen och ut på altanen och landade sedan pladask med en semestersuck i min solstol med glaset i ena handen och några jordbubbar i munnen. Inte så skönt i vattnet eftersom solen inte hunnit värma det tillräckligt. 18 grader inbjöd i alla fall till ett snabbt dopp och sedan flöt jag runt i min poolfåtölj en stund tills jag nästan slumrade till av vattnets små vågor. Lyxhustru!

Aslan blev rädd för min poolfåtölj. Han gav den en riktig utskällning när den flöt runt i vattnet innan jag hade satt mig i den. Det såg ut som att den hade ett eget liv och han slutade inte skälla förrän jag gick fram till honom och klappade på både tingesten och honom samtidigt. Han nosade lite skeptiskt på den men insåg då att den inte var så farlig som den såg ut. Gulliga hund. Läskiga saker.

I eftermiddag är det dags för de efterlängtade skolavslutningarna och sommarlovet för alla barn och tonåringar som släpps ut som kalvar på grönbete. Avslutningsmaraton från klockan tre. Först för pojken och hans kompisar i klasserna 4-6 sedan klockan fem är det tjejens tur och klasserna 7-9. Mycket glädje och säkert en och annan tår med sång, musik och dansuppvisningar, avsked och fika med tårta och jorgdgubbar på filt i gräset.
Sommarlovet kan börja...

En riktigt skön sommar önskar

                              

Vädret varierar väldigt, vestibulens välklädda varelse varvar vilt (vill visa värsta vitala vaderna) varpå vilsen vovve vinglar virrigt vid vägkanten.

Det ÄR sommar.

Almanackan säger att det är midsommar om bara en vecka och regnet står som spön i backen. Inget konstigt med det. Det är som det brukar vara. Det konstiga är hur man ska klä sig och det tycker pojken också. Tvära kast mellan varmt och kallt. Ena dagen kan han ha shorts och flipflop, nästa dag varmaste huvtröjan och stövlar. Solen strålar och plötsligt öppnar sig himlen och hinkvis med vatten sköljer över närkesslätten. Emellanåt behöver hunden komma ut och göra lite grejer. Han bryr sig inte så mycket om vad det är för väder eller hur han ska vara klädd. Vår hund har bara en päls. Pojken däremot kompromissar. Shortsen från den varma dagen ligger slängda på stolen, de blir bra. I hallen hänger en täckjacka kvar från i vintras, den blir också bra. Härlig kombination med bara ben och påpälsad upptill. Jag ler och påpekar att han är snygg.

"Meh mamma, jag ska inte gå på catwalken"
Nej, men ut på dogwalken skulle han..

Börjar bli butter, Behrns betongbygge barrikaderar banan

Mina rutiner rubbas.
Min kalkyl för hur snabbt jag måste cykla för att hinna ta igen min försening på morgonen går åt skogen. De gräver sönder min väg och styr om mig på omvägar. När jag snällt åker den alternativa väg de hänvisar mig står där en stor lastbil och täcker hela banan. Jaha!? Så snällt.

Får hitta min egen väg. När jag sedan är tillbaka på rätt spår grävs det på nästa ställe och jag måste styra in i parken. Slirar i leran på en sönderkörd grusväg, parerar i stora regnpölar och måste ducka under vildvuxna trädgrenar. Jag överlever i storstadsdjungeln. I morgon tar jag med mig machete.

Supande studenter sjunger som skrålande skator

Det är en enorm glädje i staden, nästan lite känsla av karneval och en doft av Rio de Janeiro.
"För vi har tagit studeenteeen!!"

På flaken står de och skrålar sig hesa. Lastbil efter lastbil med taggade, fria, mer eller mindre packade ungdomar åker förbi på gatan mitt i city. På trottoaren bevittnar anhöriga och annat löst dagdrivande folk cirkusen. En fördel är nog att vara lång till växten och smått halvdöv redan innan. Längs flakens sidor hänger lakan med skrivna texter enligt traditionen av de färdiga eleverna, den ena bedrövligare och den andra fyndigare..

Värsta exemplet: "Le om du är kåt"
Bästa exemplet: "Kan innehålla spår av nötter"
Mest sanna exemplet: "Idag redlösa - imorgon arbetslösa"

Årets studenter hade i alla fall tur med vädret. Det hade vi också på min tid.
En dag man minns, även om det är några år sedan (hur många kommer jag inte ihåg just nu)
En dag med frihetskänsla, oron för framtiden kunde vänta. Champagnefrukosten med jordgubbar,  morgonsol och värme. Fin vit klänning och den obligatoriska mössan som hamnade mer och mer på sned..

Ankommer alltid andfådd, andas alternativa avgaser

"Ååååka pendeltåg.. Jag är en looser baby...jag har inget körkort"

Jorå så är det.
Här hemma i min stad har vi inga pendeltåg vad jag vet. Därför vet ni mina vänner att jag brukar transporteras på min snart 17 år gamla röda 7-växlade DBS med traktordäck och tillräckligt anpassad bredd på sadeln. Den rullar bra fortfarande och tar mig från punkt A till punkt B utan större konstigheter.

Ett problem brukar dessvärre vara att cykeln oftast avgår lite efter tidsplanen vilket gör att en högre växel måste läggas i och har jag otur med rödljusen när jag närmar mig staden så är det på fisens mosse att jag hinner i tid till jobbet. Andfådd och med tårar som forsat utför kinderna av vinddraget i farten har jag ändå aldrig kommit försent hittills!
Bra cykel som förhoppningsvis håller några år till med mig.

När man väljer (frivilligt eller inte) att färdas i friska luften så kan man så här i början av juni njuta av syrenernas underbara doft som blommar i var och varannan trädgård. Skolavslutningskänslan från svunnen tid och en förälskad åttaårig flickas sommarpirr i hela kroppen gör sig till minnes.. Friheten den där första sommarlovsdagen med hela sommaren framför sig. En hel evighet av härliga dagar och äventyrslust. Jag susar fort nerför backen..

Vidare, framme vid en av skolorna jag passerar osar det mat. Lukten av någon sorts järpar med flottig sås strax efter klockan åtta på morgonen får det nästan att vända sig i magen på mig. Tack vare det får jag några minuters marginal för plötsligt åker cykeln snabbare förbi.

Ytterligare lite längre fram ser jag en tjej på håll. Hon syns med sin gula väst och den röda flaggan hon viftar lite med. Det luktar skarpt av ny asfalt och tjejen är vakt i ångorna. Det är också ett jobb. Strax därpå är jag framme vid mitt, cykeln tog mig dit jag skulle i tid.. idag också.