Omskrivna Oksas onaturliga omgivning omfattar oskuldsfull ordrikedom, orsakar okoncetration och omedelbar omläsning.

Det är mitt i sommaren och jag har redan haft två veckors semester fulla med upplevelser. Mannen har börjat jobba nu men jag och barnen är fortsatt skönt lediga här hemma några veckor till. Vi njuter av solen som strålar från klarblå himmel de allra flesta dagarna och många plaskvarma bad i poolen, äter egentillverkad glass och spelar spel på trädäck. Men så vill inte mina ungdomar umgås med sin gamla mamma precis dygnet runt av någon oförklarlig anledning och jag får helt enkelt hitta mig en egen syssla. Jag smyger in i tjejens rum, öppnar obemärkt hennes bokhylla och greppar en bok som ser lagom tjock ut för att fördriva tiden med några stunder i hängmattan.

Oksa Pollock är tonårstjejen med övernaturliga krafter som allt kretsar kring i boken som förmodligen är riktad till en målgrupp något yngre än jag. Jag är dock fortfarande ung i sinnet och fängslas förstås ändå trots det bitvis ganska naiva berättandet.
Jag försvinner bort från min hängmatta in i en magisk tillvaro, med trolldom, lustiga varelser och en parallell värld som är osynlig för oss utsidesmänniskor. Ondska och förräderi måste naturligtvis ingå i sådana här fantasyhistorier och så även här. Men det finns en räddning, ett sista hopp mitt i allt det mörka.. Oksa har nämligen märket som gör henne speciell, som gör henne till den nästa utvalda unga Härskarinnan.

Sedan måste jag så klart fortsätta läsa i den andra boken om detta äventyr (jo dottern hade den också i bokhyllan) och här känner jag igen händelseförlopp från berättelsen om landet Narnia av C.S Lewis. Men det kanske är ett vedertaget sätt att resa mellan världar genom tavlor..? Fortsättningen av mitt bläddrande i denna bokserie ger mig i alla fall ännu mer äventyr nu med inslag av drakar, svävande huvuden och en jagande tomhet.

Det är hög tid att tipsa min dotter om att öppna pärmarna till den här magiska insidan eftersom hon hittills faktiskt bara låtit den stå gömd i sin hylla.. och jag måste ha någon att skylla på när det nu är dags att införskaffa del tre ..

Vanns välgörande vatten vid vackra västkusten.

Ja, jag vet inte ens var jag ska börja någonstans och inser att jag kommer få svårt att hålla allt i exakt kronologisk ordning. Men vi tar en sak i taget så ordnar det sig nog.

Vi startar med midsommar, den vackraste tiden på året med fräsch natur, ängarna fulla av skira blommor, pigga fåglar i de lummiga trädkronorna och somriga klänningar som vinden tar tag i. Som vanligt infinner sig midsommar i slutet av juni och det är då endast någon dryg vecka kvar till min födelsedag. Som present inför min stora dag (40 år) fick jag önska mig det jag uppskattar allra mest tror jag, att få åka på spa med övernattning och denna gång tillsammans med hela familjen. Förväntansfull får jag beskedet i sista stund att det finns ett par rum kvar till oss på Vann Spa invid Gullmarsfjorden. Hunden får också följa med dit. Så på midsommaraftonens morgon packar vi in oss i bilen (med utgångspunkt från torpstugan i Dalsland) med sommarfinkläder på och badkläder i väskorna styr vi kosan mot västkusten. Men någonting luktar inte gott i bilen och när vi stannar för lunchrast vid en sjö lyfter jag på min klänning och får se en stor äcklig fläck av någonting ofräscht på tyget säkert orsakat av något av våra kära husdjur. Källan till den kväljande odören var funnen. Sådan tur att jag hade ombyte med mig och jag svidar smidigt om till något fräschare alldeles invid vägkanten precis innan nästa bil passerar..

Vann Spa ligger på väg mot Lysekil och väl framme ser vi oss omkring lite i omgivningarna innan det är dags för massa jordgubbstårta på altanen med utsikt över fjorden. En trubadur i klassisk midsommarhatt laddar upp för sång, musik och dans runt midsommarstången vid stranden. Sedan byter vi om till badkläder, stoppar fötterna i spatofflorna och sveper om oss badkapporna som låg framlagda åt oss på hotellsängarna. Som fyra vitrockar masar vi oss ner till spaavdelningen. Det är härligt att se hur mina söta tonåringar också trivs i denna harmoniska miljö. Varma sköna pooler med salta vatten, läckra ljussättningar och goda dofter. Gå runt och bara vara och äta hur mycket "gratis" frukt man vill. Bastun med panoramavy över fjorden måste vi så klart prova men ingen av oss orkar sitta särskilt länge. Vi doppar oss snabbt i isvaken efteråt och intar sedan istället den stora poolen med en lugnande flammande brasa vid kortändan.

Sedan blir det dags att göra sig i ordning för middagen, en trerätters midsommarbuffé med underhållning av den charmiga trubaduren i bakgrunden. Gott, mycket mysigt och lite snurrigt..

Tjejen och jag ställer klockan tidigt nästa morgon och går ner och spaar så fort de öppnar. Skönt att vakna upp och starta dagen så när man har chansen. Endast några andra hade samma tanke som vi så vi njöt av tystnaden i lugn och ro en bra stund innan den överdådiga hotellfrukosten.
För en grabb som aldrig ätit hotellfrukost förut så var det här rena himmelriket och han åt som han aldrig ätit frukost förut med melon, wienerbröd, våfflor, macka, blåbärsjuice och mer därtill.

En hel dag i Grebbestad fortsatte vi vårt midsommaräventyr med. Vi gick upp på berget för att få en maffig utsikt över alla små minibåtar där nere och sedan åkte vi ut och vandrade runt på naturreservatet Tjurpannan och njöt av havsluften, vinden, båtarna, måsarna och de storslagna vidderna.

                                        Tackar ödmjukast för att jag får fylla fyrtio på detta sätt!

Anar avslutad arkiverad agenda, alltmer avlägsen antecknare avslöjar att apatin angriper.

Here I go again...

Jag har inte varit här på länge. Är det ytterligare ett tillfälligt avbrott eller en på riktigt avslutad och arkiverad agenda?
Men har jag då ändå inte varit här hela tiden fast i verkligheten, livs levande med en massa äventyr och upplevelser i mitt inre och runt omkring mig?
Det är nog bara så att jag inte riktigt har tid att skriva när jag har semester för jag har helt enkelt för mycket att göra med att lata mig hela dagarna. Dessutom är det det här med rubrikerna. Jag har tappat förmågan tror jag. För egentligen har jag massvis med uppdateringar att dela och minnas sedan sist och jag hoppas jag kan tillföra något med det jag förhoppningsvis har kvar i huvudet. Det är sommardagar, firande, vardagsknäppheter och roliga historier som väntar.
Stay tuned!

Here I go again Whitesnake

Läkaren lovar laga livmodern, Lindesbergsluften lugnar

En gång om året (ibland oftare och ibland mer sällan) ska vi tjejer ta av oss trosorna och sära på benen inför någon man vanligtvis inte har samliv med. Jag pratar om cellprovtagning och nu sägs det mig att jag har haft cellförändringar ett par år i rad. Därför fick jag nu en remiss till kvinnokliniken för vidare undersökning och för att motarbeta livmoderhalscancerns framtid. Jag vet ju att det är därför jag måste dit, för att förebygga. Men det kan inte hjälpas att jag tycker det är lite läskigt, särskilt när jag inser att det är en manlig gynekolog jag ska spreta inför.

Det går bra ändå, han är förstås proffsig och rutinerad medan han tar de prover han behöver och sedan samtalar vi om läget. Han ger mig ett snabbt nyp, och jag hinner knappt känna något. Å andra sidan hade jag förberett med smärtstillande i fall att. Ett litet nyp för att få en bit av livmoderhalstappen för vidare analys. Provsvar kommer om några veckor och då får jag reda på om mitt fall kan räknas till den självläkande sortens förändringar eller om operation kommer att behövas. Viss oro förnekar jag inte, och jag blir lite darrig och lätt illamående efter besöket. 

Att just min kallelse blev ända till Lindesberg kändes först lite öde och irriterande, men när mannen faktiskt var ledig just idag och kunde göra mig sällskap blev allt med ens mycket ljusare. Vi passade på att turista i staden efter besöket, njuta av varsin glass i solen och andas skön sjöluft som fick allt annat tråkigt att blekna.  

                      

Gudstjänstens grymmaste gitarrist ger Gud godkänt.

Grabben går som bekant i åttan, det är en klassisk tidpunkt för ungdomars konfirmation för de som vill det. Den här killens konfirmation blev inte en sedvanlig sådan i regi av svenska kyrkan utan en alternativ variant kallad Explore under ledning av ungdomsledare i Brickebergkyrkan här i stan. Där fick de chansen att utforska Guds ord och kristen tro i olika teman och i diskussionsgrupper snacka och vädra åsikter och funderingar. Mer eller mindre galna lekar hörde så klart till och sist men inte minst ett par härliga konfaläger!
Killen var tveksam först eftersom han inte ansåg sig vara en uttalad så kallad kristen ung man. Men så var det en annan av hans vänner i klassen som skulle börja och då hakade han på första gången i höstas för att kolla läget. Sedan fortsatte han att gå varje onsdag och jag tror inte han ångrade sig heller. Särskilt inte när han åkte med på lägret till Göteborg, trotsade sin rädsla på Liseberg genom att våga åka nyaste attraktionen Helix och dessutom vann två kg Geisha på chokladhjulet.

Så var det dags för avslutning med gänget och de skulle delta i söndagens förmiddagsmöte var det sagt. De hade tränat tillsammans ett par kvällar och flera timmar på lördagen så grabben var helt sårig på fingrarna. Jo, för det var förstås så att han skulle spela gitarr, kompisen på bas, en tjej på piano och resten av tjejerna skulle sjunga (varav en förresten är bästis med storasystern). Vit skjorta på och så cool han är på scenen med gitarren där han står och stampar takten med foten. Av nervositeten syns inte ett spår. Stolta föräldrar till dessa unga som tillsammans spelar och sjunger flera låtar för oss och med oss i bänkraderna. Ett härligt gäng minst sagt!

Firar fyrtioåriga farsan fjärran från Farsta

Det var något jag missade i min berättelse om fröerna som grodde. De där plantorna som växte på fönsterbrädan och som symboliskt blev till ett jobb bland jord och växter. Det växte och knakade lite till för strax därefter öppnades en till dörr och ett annat arbete i stan erbjöds den förvånade mannen. Han jobbade den där påskdagen och telefonsamtalet lyckades prickas in precis under lunchen så att det kunde besvaras.

Stor tacksamhet över ett jobb mitt i city, så centralt du kan tänka dig och i en spännande bransch med proffsiga kundmöten som han är så bra på. Värmländska charmar de flesta så är det bara.. Nu föll det sig så att det skulle hållas grundutbildning på huvudkontoret i Stockholm för den nyanställde mannen med start precis på hanses fyrtioårsdag. Det fick helt enkelt bli så på födelsedagskvällen att vi alla samlades här hemma runt mobilen med högtalaren på och sjöng för full hals så det hördes ända till Farsta.

Hela veckan var han borta ifrån oss, men sedan när han kom hem då slog vi på stort och beställde bord på en restaurang med klass. Så på lördagen firade vi honom som intagit en medelålders mans mogna skepnad med en mycket god trerätters middag. Hurra för pappa Andreas! Vi fullkomligt rullade hemåt mycket mätta och belåtna på stekta röda tomater, konfiskerad Hjälmargös och chokladbovarojs... nåt sånt..
Confiterad hette det nog men ..aja.. mycket gott var det i alla fall och mer fest blir det senare i sommar när nästa familjemedlem också blir mogen. Då blir det gemensam åttioårsfest.. men mer om det senare. Än är jag i trettioårsåldern faktiskt!

                                 

Spektakulärt spektakel, segrarinnans skägg sticks såklart - sjukt stoltSanna sjöng så snyggt, ståtligt svart spetssmyckad

Det här är ett omskrivet ämne så här dessa dagar och jag måste bara få vädra lite jag också.
Detta påkostade årliga evenemang som Eurovision är väl egentligen inte nödvändigt att uppmärksamma ytterligare. Det får nog tillräckligt med publicitet ändå. Status efter status på Facebook om låtarna och om artisterna och idel spekulationer om vilka som kommer ta poäng och vem som ska ta hem hela tjottaballongen. Twitter och instagram svämmar över av hånerier, glåpord och dråpliga bilder. Själv spekulerade jag inte så mycket utan visste redan att Österrike skulle ta hem hela spektaklet med låten "rise like a penis"..eller nehe hörde jag fel nu igen?

När vi talar om Eurovision song contest som sådan så ska väl tävlingen egentligen i grund och botten handla om musiken, så varför läggs så mycket fokus på artisterna? Vad är väl ett skägg att haka upp sig på? Jomen, det hör till, att få hissa och dissa såklart. En helhet med glitter och glamour och allt nörderi runt omkring. En tävling som binder samman alla dessa nationer, fram till dess att röstningen drar igång och grannländer och allierade kompisröstar och otippat ger sina tolvor till det land man mest anar.. Att Polens bidrag med sitt smått porrfilmsliknande material gick vidare till final och inte Israel har säkert en politisk förklaring det med.

Danmark som värdland skapade dock en makalöst snygg scen och Sanna platsade helt magiskt där med sin dynamiska röst, underbara känsla och klädd i en fantastiskt klädsam svart spetsklänning. Ett mycket vackert framträdande och vi kan vara så stolta över henne och Sveriges bidrag i ett sådant här sammanhang. En tredjeplats är verkligen inte fy skam. Grattis! Även mitt ursprung Ungern fick en ovanligt hög placering som femma. Bra där, det hade pappa gillat.

Frankrikes bidrag "Mustasch" fick hela två poäng totalt och en kanske icke så hedrande sistaplats, trots det ville juryrepresentanten utan ödmjukhet prata franska när poängen delades ut. När ska Frankrike sluta tro att de är en stormakt? Mustascher var ändå inte lika trendigt som skägg i årets tävling och eftersom Nederländernas sköna låt kom hela 52 poäng efter vinnarbidraget på sin andraplacering kan man inte direkt säga att det var jämnt skägg..

När så Österrikes bidrag framfördes kunde jag inte låta bli att slås av likheten mellan Wurst och Salo, och det dröjde inte länge förrän andra uppmärksammat samma sak och denna bild började cirkulera på sociala medier.