När man som vi är mycket ute i naturen, så förekommer att man kanske råkar på lite djurliv. Om man har tur...eller otur, beroende på art. Olika djur bor i olika landskap också.
Under vår vistelse i Härjedalen räknade vi till många fjällämlar, en hel del renar förstås men tack och lov inte lika många björnar!
(En kul parentes kring det var när vi för några år sedan bodde i Storsjöstugan en höst, kommer ut på morgonen och ser en blåfärgad kletig hög alldeles invid en tall. Vi började genast spekulera i om huruvuda det var en björn på tomten som ätit våra blåbär i slänten och sedan gjort det den behövde som resulterade i den där högen. När mannen sedan ivrigt berättar våra misstankar för fadern, får vi svaret:
"Nej, det var faster som hade kokat för mycket blåbärsgröt och slängde ut resterna!" Men det är riktiga björnmarker i vildmarken där uppe så det hade inte varit helt omöjligt...)
I Dalsland händer det att vi ser räv och en och annan älg, men inte alls lika många älgar som för några år sedan. Tidigare kunde vi ligga i hängmattan på torptomten och se älgarna passera på nära håll. Ståtliga varelser!
Våra skogsturer här i Närketrakten i helgen har också varit ganska djurrika. Åtminstone en räv i sikte, och dessutom hittade tre av oss fästingar på kroppen. Sådana kryp är inte trevliga, men mitt största obehag av insekter i skog och mark måste nog vara älgflugan. Om dem tycker jag inte!
Om älgflugor tycker vi ju såklart inte..
SvaraRaderaMen ängen är ju ståtlig! Toppenfint djur.