Den här fjärde advent är också killens födelsedag. Han föddes för tidigt. Han var beräknad till den nittonde men kom fram tjugo minuter före midnatt den artonde. Så egentligen vore det mer rätt i tiden att uppvakta med paket och morgonsång dagen efter, men det går inte killen med på.
Idag är det i alla fall den artonde och vi kliver upp med flaggan och munspelet i högsta hugg och sjunger och spelar så gott vi kan så där tidigt. Men jag tror inte killen bryr sig om hur vi sätter tonerna, för honom låter det nog som ljuv musik oavsett. Han ligger där och låtsas sova tror jag. Det är svårt att sova länge på sin tolvårsdag. Han vaknade säkert med en känsla av pirrigt i magen betydligt tidigare än så. Väntan kan kännas väldigt lång då.
Grattis härligaste killen på födelsedagen önskar mamma, pappa och syrran!Att öppna paket i sängen hör till. En bok till bokmalen ifrån syrran och en mobil från föräldrarna.
Från det ögonblicket separerade han inte långa stunder från den nya telefonen. Inte förrän gästerna kom vid lunchtid. Hela bordet fullt med släktingar som kommit för att uppvakta och killen sitter vid högsätet och lyssnar glatt på sången till hans ära. Han valde en tårta som såg ut som en snögubbe. Den smälte i munnen.
Det är inte utan att man blir nostalgisk på barnens födelsedagar. Tänker så där som alla tänker ju äldre man blir att tiden går så rysligt snabbt. Minns den där dagen för födelsen, när pojken kom ut tjock och blåaktig och så känner man nästan bäbisdoften i näsan igen. Mammas pojke kommer han alltid att vara och när han var tre så lovade han att han aldrig skulle sluta att pussa och krama på sin mamma. Tyvärr fick jag inte skriftligt på det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar