Strike, spärr, split. Segraren spelade stiligt, snitsen satt som smäcken.

Jag har jobbat några lördagar och på det sättet samlat på mig lite komp som inte gör någon nytta på hög. Passade på att plocka ut ett par dagar nu inför helgen samtidigt som barnen har sitt efterlängtade höstlov. Sova länge, äta långsam frukost med ägg och hotellkänsla. Ta en mild skogspromenad tillsammans med vovven och mannen en helt vanlig torsdag förmiddag. Sånt är livet.

Aslan gjorde små avstickare och vi tränade inkallning med honom. Han kutar som skjuten ur en kanon med öronen bakåt. Plötsligt skäller han till lite kort samtidigt som vi känner hur det dundrar i marken. Valpen fick upp ett spår men blev sedan rädd för mötet med den stora älgen.

På eftermiddagen hade vi bokat en bana på Strike & Co för lite bowling. Jag kan inte skryta med någon större talang på det området, men det är en kul grej. Man kan skylla på att de lånade bowlingskorna är klumpiga som clownskor, eller att kloten är halkiga och glider en hur händerna ut i rännan. Men jag satte en (!) strike ändå, och det utan staket eller andra hjälpmedel för klotets rätta väg mot käglorna. Killarna briljerade.

Kvällen bjöd på kebab och sedan mysig film i soffan. Med andra ord en heldag med kvalitetstid.